Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik återupptoge sina planer till ökad magt eller till
hessisk tronföljd. Efter 1727 års riksdag och
kejsarinnan Katarinas död var holsteinska partiet några år
bortåt både fåtaligt och nedstämdt. När Bassewitz’s
måg, Reichel, år 1730 föll i hertigens onåd och
hem-kallades, anlände till Stockholm som holsteinskt
sändebud Johan y. Pechlin, fader till den sedermera
ryktbare så kallade riksdags-generalen. Förstnämnde
Pechlin kunde dock under de närmast följande åren
föga uträtta; icke ens hindra, att riksdagen 1731
indrog det af hertigen sedan 1723 åtnjutna
årsunder-hållet ]). Skälet till åtgerden yar, det föreburna
statens fattigdom, det egentliga, dels hertigens sjunkna
anseende, dels ständernas ovilja deröfver, att de af
Sverge gifna medlen användes till mutor åt sådana
personer, som skulle inom samma Sverge stifta oro
och villervalla.
Snart blef dock partiet genom nya politiska
förhållanden bragt i ny verksamhet; denna gång likväl
icke af Horn, utan af hans motståndare. Vi veta, att
österrikiska kejsaren fortfarande arbetade på den så
kallade Pragmatiska Sanktionen och att genomdrifva
dess antagande af de europeiska magterna.
Frankrike sökte hindra, Horn deremot understödja förslaget.
För att kunna härutinnan erhålla understöd af Sverge
måste Frankrike således störta Horn. En plan
der-till blef våren 1732 uppgjord af franska sändebudet i
Stockholm Casteja, hvilken dervid ämnade begagna
också holsteinska partiet. För att öka dettas antal
och mod, sökte man hos svenskarna dels upptända
dels återuppvärma hvarjehanda känslor; t. ex. hämnd
öfver förmenta personliga oförrätter, deltagande för Karl
Fredriks olyckor, öfvertvgelse om hans arfsrätt,
ny-vaknadt hopp om hans framtida och snara
konunga-döme, begär efter hans både nu gifna penninge-under-
1) Statskontoret. liokslutskontoret. Secr. utskotts beslut
d. 16 Juni 1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
