- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 31. Fredriks regering. H. 1. Tiden från 1720 till 1734 /
193

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dermera började partierna att mer och mer ordna
sig efter olika regerings-åsigter. De egentliga
frihetsmannen, Sverges Whigs, ville upprätthålla freden och
sjelfstyrelsen samt återupphjelpa Sverge genom
sparsamhet och ändamålsenliga, kanske långsamt men
säkert verkande förvaltningsåtgerder, afseende i
synnerhet landtbrukets och de naturliga de inhemska
näringarnas förkofran. Det var detta parti, som
sedermera fick namn af Mössor. Det andra, det
hol-steinska, Sverges Torys, ville genom nya
vapenbragder återvinna, hvad Sverge förlorat i område,
inflytande och krigsära; samt tillika återupphjelpa landets
välstånd genom hastigt verkande kraftåtgerder,
beräknade i synnerhet på handel, manufakturer och
fabriker. Detta parti, det fick sedermera namn af llaltar,
utmärkte sig genom stor benägenhet för djerfva och
sjelfrådiga åtgerder och slutade såsom verkliga Torys,
då det nämligen år 1772 bidrog till frihetens
inskränkande och till konungamagtens utvidgning.

O o o o

Frihetspartiets högsta mål var, som sagdt är,
upprätthållandet af det nyvunna statsskicket samt
ai-böjandet af alla detsamma hotande vådor. Iläri
ligger förklaringen till många företeelser; t. ex. att man
ej i förväg bestämde tronföljden, utan förbehöll sig
rättighet att vid regentens död kunna efter godtycke
välja konung och föreskrifva konunga-försäkran; —
likaså att man till beherrskare icke ville hafva en
prins, som, i nära slägtskap till något mägtigt hof,
kunde med dettas tillhjelp anställa försök mot det
fria statsskicket; — likaså att man öfversåg med
regentens personliga obetydlighet, t. o. m. fel,
emedan just dessa förhållanden gjorde honom för friheten
mindre vådlig; — slutligen ock, att man, som
anmärkt är, sökte hålla jemnvigten mellan de hessiska
och holsteinska partierna, för att genom det ena
tygla det andra. Man hörde Horn säga, att äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/31/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free