Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af’sådan art äro de berättelser, hvilka omgifva
lollstadius med glansen å ena sidan af ett helgons
lefverne, och å de andra af serskilda för hans skull
inträffade underverk. Vi vilja nu anföra de
berättelser, enligt hvilka han var en martyr, som af den
onda verlden och af okristliga ämbetsbröder blef just
för sin gudsfruktans skull hatad och förföljd; och vi
vilja äfven här, vid vigtigare omständigheter, begagna
hans lefnadstecknares egna ord.
Dessa innehålla följande: all pielismen var den
enda form, som kyrkofromheten ¿innu (1723) förmått
i Sverge antaga ’). Den hade dock vid ifrågavarande
tid blifvit utomordentligt förhatlig och misskänd af
presterskapet 2). Men den omfattades med kärlek
af Tollstadius, hvilken blef till en Nordens apostel mer
och mer invigd af Jesus sjelf. Hos honom fanns nämligen
en apostolisk kristendom och ett apostoliskt lefverne. Han
ensam (!) denill möglig och ulkorad, uppehöll inom
vårt land vittnesbördet om gudaklighet och lefvande tro;
och livar liäldst han uppträdde, såg man ock de efter
Guds ord hungrande menniskorna sammanströmma.
Men just för denna sin predikan, sin tro, sin nitälskan
död och berömma hans nit. m. m.; men ingendera har
ett ord alt säga, om detta underverk, hvilkel dock. som
lefnadstecknaren påslår, »af hundradetals personer
intygades och kunde al’ otaliga personer, ähen lärda män på
deras salighets-ed bevittnas.» — De två sist anförda
sagorna berättas i Biograf. Lexikon SS. sid 298, 300.
1) Se Biograf. Lexikon S8. 250. — Med dessa ord har
lefnadstecknaren fällt en märkvärdig förkastelse-dom öfver
verksamheten hos och verkningarna efter Sverges alla
äldre kyrkolärare, från Ansgarius till och med Pontinus,
Spegel och Carlberg; likaså öfver Tollstadii samtidiga och
sannt kristliga och nitiska ämbetsbröder, en Barchius,
Lund, Rydelius och Herman Schroder m. fl.
2) Protokollerna i Stockholms Stads-konsistorium visa dock,
att flere dess medlemmar erkände det goda och sanna i
pietismen; ehuru de ogillade några dess fel och
öfver-drifter. Nästa häfte skall utförligare behandla
förhållandet mellan statskyrkan och pietismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
