- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 32. Fredriks regering. H. 2. Arvid Bernhard Horn och hans samtida /
73

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tollstadius. Emedan nu dessa läror stodo i öppen
strid mot de bekännelse-skrifter, hvilka svenska
församlingen antagit, och hvilka Tollstadius sjell’
besvurit, och hvilka konsistorium liade till ämbetspligt att
upprätthålla, blef detta sednare tvunget att blanda
sig i saken. En dess medlem, den högt aktade och
till pietism något lutande Schröder, sökte dock förut
och under ett enskildt samtal att i godo leda
Tollstadius från de dippelska åsigterna. Men när detta
afiopp fruktlöst, blef denne sednare kallad inför
konsistorium. Huru kinkigt ifrågavarande ämne skulle
blifva att behandla och än mer att göra till föremål
för rättegång, insågs ganska vä! af ledamöterna i nämnde
ämbetsverk, och det visade sig tydligen, huru de
ville om möjligt afböja alla förargelse-väckande
uppträden. Deras ordförande Barchius började
fördenskull samtalet med ert framställning af sin och sina
medbröders önskan att rörande det vigtiga ämnet få
i vänskaplighet öfverlägga med Tollstadius för att,
som de sade, kunna derefter tillstoppa munnen på
alla dem, hvilka vanryktade honom för dippelianism.
Men till detta två gånger upprepade förslag vägrade
Tollstadius och begärde envist få veta sin anklagare;
fastän konsistorium anmärkte, huru det i följe af sitt
ämbete vore både berättigadt och pligtigt att granska
en underlydande prestmans uppförande, också om
ingen angifvare framstått. Men nu liksom vid flere
dylika tillfällen afböjde Tollstadius hvarje anbud
af fredlig öfverenskommelse, och ville icke ingå i
annat svaromål, än till följe af bestämd anklagelse
för bestämdt fel. En formlig rättegång kunde
således icke undvikas. Konsistorium frågade då, om
Tollstadius gillade den Dippels lära, som förnekade
Guds hämnande rättfärdighet och helvetes-straffens
evighet? Härpå gaf han blott undvikande svar, och bl; nd
andra äfven det, att han föga kände Dippels skrifter;
ett svepskäl, som han i dylika fall ofta använde för
att slippa yttra sig öfver deras innehåll. Men för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/32/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free