- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 32. Fredriks regering. H. 2. Arvid Bernhard Horn och hans samtida /
106

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inga påskpenningar skulle uppbäras och vid 1752
års teologie-doktors promotion undanbad han sig
besagde utmärkelse. Med ämbetsbröderna i
konsistorium lefde han som sagdt är, efter 1741 i
enighet och frid; men han trodde sig ega till bestridande
af hvarjehanda der förefallande göromål så föga
skicklighet, att han hos konungen enträget anhöll om
befrielse från all sådan tjenstgörning. Då han
slutligen aflidit, utvalde konsistorium hedrande bibelspråk !)
till begrafnings-text eller minnesord, och flere dess
medlemmar bevistade jordfästningen, vid hvilken
deras då varande ordförande, sedermera blifvande
biskopen Göran Schröder, uttalade varma känslor af
tacksamhet och vördnad för den aflidne
själasörjarens förtjenster. Af personer, som hörde till
hvar-ken ena eller andra partiet, blef han vid sin graf
hedrad med namn af den svenska församlingens Francke.

Vår teckning af Tollstadius har blifvit mycket
omständlig, men icke utan skäl. Att efter förmåga
framställa olvanbeskriina uppträde i sannings-enlig
dager, detta har varit en fordran af enskild rättvisa
mot flere aktningsvärda och om vårt fädernesland
mycket lörtjenta män, en Barchius, Lund, Possieth,
Rydelius, Schröder, m. fl., hvilka nu i hundrade år
varit föremål för beskyllningar i hög grad bittra och
sårande; dock oförtjenta. Saken har dock en sida
af än större vigt, nämligen den allmänt
kyrko-histo-riska. Pietismen jemnte den nära samtidiga
dippeli-anismen voro nämligen de första allvarliga försöken
att rubba eller splittra den enhet i bekännelsens
innehåll och i kyrkans form, hvilken alltsedan 1593
varit i Sverge rådande, och under Karl den elfte nått
sin högsta utbildning. I båda dessa rörelser deltog
Tollstadius med mycken ifver, först i den ena och
derpå i den andra. Dippelianismen var dessutom
neologiens eller rationalismens första öppna försök att

i) Es. 57. i. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/32/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free