Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna stora angelängenhet, hvilken, Gezeliernas
enskilda verksamhet oberäknad, hade sedan Karl den
elftes tid legat nere, blef nu af Serenins upptagen,
och han lyckades åstadkomma en för sådant
ändamål nedsatt kommissjon. Vigtigast bland alla sina
ämbetsåligganden ansåg han dock tillsynen öfver
pre-sterna. Han var mot dem i egenskap af lörman
rättvis; således kärleksrik mot de välmenande, sträng
mot de brottsliga. Rehjertansvärda i alla tider äro
de ord, han i detta hänseende uttalade, och ganska
eftertryckligt det allvar, med hvilket han dels
skrapade, dels afsatte sådana personer, som icke läto sig
af mildare åtgerder förbättras. Till samma rättvisa
hörde ock, att han åt stiftens komministrar skafiade
rättighet till deltagande i biskopsvalen. För
allmogens undervisning ifrades mycket. Med stränghet
höll han stiftets klockare till fullgörande af deras
skyldigheter härutinnan; och skrapade både prester
och församlingar, när dessa antingen valt odugliga
eller ock sågo genom fingret med försumliga
personer. Till verkets framdrifvande befallde han
ytterligare, att den skolungdom, som fick åtnjuta så kallad
sockengång, skulle biträda klockarne vid nämnde
arbete; likaså, att ingen prest. skulle bevilja äktenskap
eller nattvardsbord åt andra än sådana, som
ådaga-laggt behörig kristendomskunskap. Slutligen, och i
händelse dessa medel blefve fruktlösa, ålade han
pre-sterna, att äfven med den verldsliga lagens arm hålla
efter de föräldrar, som försummade sina barns
undervisning.
Äfven stiftets högre läroverk omfattades med
lika ifver. Ehuru brinnande af nitälskan för
kristendomen, delade Serenius icke den ovilja, som några
den tidens pietister hyste mot verldsligt vetande och
i synnerhet mot naturkunskaperna. Tvärtom.
Liksom förut i Nyköping, så blefvo nu i Strengnäs och
Örebro skolorna försedda med bättre rum samt yngre
och driftigare lärare, och dessa sednare med ökade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
