Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänt gilitig grundsats för dessas ordnande till ett
sammanhängande system. Under medeltidens
mörker blef villervallan än större, serdeles rörande
växtriket, hvars alster voro jemnförelsevis till antal flere
och till form mångfaldigare än djur- eller stenrikets
då ännu kända arter. Slutligen började dock det
vetenskapliga sinnet vakna till förnyad verksamhet.
I)å uppträdde i Pisa och Rom en man, benämnd
Ce-salpini, född 1519, hvilken sökte att på grund
förnämligast af fröets beskaffenhet och läge m. m.,
uppställa växterna i klasser och underafdelningar. Hans
system, för sin tid det bästa, befanns dock vid
tilllä n»pningen medföra många svårigheter. Andra och
sednare örtkännare sökte fördenskull ordna växterna,
hvar på sitt sätt, och enligt sin grundsats; deribland
ej sällan efter hjertbladens, d. v. s. de ur jorden först
uppskjutande broddarnas antal och beskaffenhet; men
ingen bland dessa vetenskapsmän mägtade göra sin åsigt
allmänt gällande. Lyckligast bland sådana lörsökare
blef den utmärkte fransmannen Tournefort, född 1656.
Till indelnings-grund tog han sjelfva blomkronan och
dess form. S£ uppstodo t. ex. klasserna
Papiliona-cece d. v. s. fjärils-blomstriga; t. ex, ärt- och
vicker-blomman; — Umbellater, eller parasoll-blomstriga, t.
ex. kummin, dill och hundkäxa; liliacece, eller
lilje-blomstriga, t. ex. svärdslilja, narciss och tulpan m.
11. Men äfven detta system befanns både
otillräckligt och osäkert; emedan klasser och
underafdelningar flöto så in i hvarandra, att man ofta nog
omöjligen kunde afgöra, till hvilkendera den
ifrågavarande växten egentligen hörde. Tourneforts lära vann
visserligen mesta anseendet, men på långt när icke
något allmänt herrskare-välde, och äfven sedermera
sågos andra örtkännare uppgöra och följa andra
åsig-ter. Villervallan blef lika stor som förut, kanske
än större, till följe af den ständigt ökade mängden
af systemer. En och samma växt blef af olika
författare belaggd med olika namn och hänförd till olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
