Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klasser, ordningar och slägter, hvarjemnte alla dessa
igenkännings-tecken voro lösa och sväfvande.
Af-ven sjelfva det vetenskapliga språket, d. v. s.
konst-termerna, biel’ olika hos olika författare och derföre
i hög grad besvärligt att hålla reda på. Till följe
af så det ena som andra, företedde botaniken stora
och afskräckande svårigheter, hvarföre den ock
erhöll ett jemnförelsevis ringa antal idkare. d. v. s. en
till dess ytterligare uppodling alldeles otillräcklig
arbetsstyrka. Också kände man på Tourneforts tid
blott omkring 8000 *) serskilda växtarter i stället för
de ungefär 200,000, till hvilka antalet nu mera torde
uppgå. Oredan i och nedsättningen af örtkunskapen
verkade också ofördelaktigt på läkarekonsten och på
åtskilliga yrken, hvilkas ändamålsenliga behandling
mycket främjas genom en närmare kunskap om
växtriket, och om de medel och tillgångar, som ur
detsamma kunna hämtas. Den vetenskapliga verlden
längtade efter upptakten af någon grundsats, som
kunde gifva en lätt, enkel och bestämd
indelningsgrund för växtrikets alster och således uppmuntra till
deras allmännare och ifrigare studerande.
Under detta sökande började några
vetenskapsmän inse vigten af sjelfva fröberedningen, d. v. s. af
just de organer eller delar, hvilka utgöra sambandet
mellan växtens frö, som var Cesalpinis, och växtens
blomkrona, som var Tourneforts indelnings-grund.
En och annan örtkännare begynte också ana ett
växternas könsförhållande, i någon mån liknande
djurens. En fransysk vetenskaps-idkare, vid namn
Vaillant, född 1G69, framlade sistnämnde åsigt, men
blef motsagd af Tournefort och mägtade ej heller åt
sin tanke gifva den vetenskapliga hållning och form,
som behöfdes för att göra den gällande. En läkare
i Tyskland, vid namn Burkhard, hade äfvenledes och
redan år 1702 framkastat likartade åsigter i ett bref,
1) Andra säga 11,000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
