Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som dock icke erhöll någon offentlighet, förr än år
1752 och ej heller innehöll någon omständligare
utveckling. Emellertid ser man, huru växternas
köns-förhållande var en tanke, som ville tränga sig fram;
ehuru ingen mägtat densamma i dess helhet uppfatta
och ordna, än mindre i dess enskildheter utarbeta.
Den var ännu blott en beståndsdel mer i det kaos
af planer, förslag och gissningar, som skulle föreställa
den botaniska vetenskapen.
En bland orsakerna, hvarför denna tanke skulle
anslå Linnaius mer än någon annan, har man sökt
deruti, att bland de nordiska växterna finnes ett stort
antal, i synnerhet träd, hos 1»vilka han- och
honblommorna äro skilda åt, antingen på samma träd,
t. ex. granen, eller på skilda träd, t. ex. aspen; och
att detta måste företrädesvis ådraga sig
uppmärksamhet hos den man, hvilken redan Irån barndomen var
kanske mer än någon annan förtrolig med den
nordiska växtverldens företeelser.
Första vetenskapliga väckelsen i denna rigtning
skall Linnseus hafva erhållit år 1729 eller vid 22
års ålder och under läsandet af en tysk tidskrift,
som vidrörde ofvannämnde Vaillants åsigter. Som
en blixt flög då genom hans själ, den tanke, som
sedermera utarbetad till fulländning, fått namn af
sexual-syslemet; näml. den, att hos växterna verkligen
föiefunnos delar som motsvarade djurrikets man- och
qvinnokön, och hvilka man derföre kunde kalla deras
hannar och honor: — och vidare, att just på desse
delars antal och inbördes läge borde man grunda
växtrikets indelning, nämligen i klasser efter hannarna
och i ordningar efter honorna x). Första aningen
härom uttalades i en dock mycket ofullständig
uppsats, hvilken han öfverlemnade åt domprosten Celsius
i) Do enskilda undanlagen härifrån känner
veienskapi-mannen.
FryxelU Ver. XXX11. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
