Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kännare innan kort antogo den nya terminologien;
samt vid uppgifvandet af slägternas och arternas
kännemärken den korthet och den vetenskapliga
ordning, Linnaeus anvisat.
Den stora tanke, som 1729 föresväfvade den
då blott tjugutvåriga studenten, hade nu blifvit i sin
helhet utarbetad och färdig, medelst sexualsystemet
och dess indelning i klasser och ordningar. Den
hade ock i sina vigtigaste enskildheter blifvit
genomförd och förtydligad medelst den nya indelningen i
slägten och arter, hvarje med sina namn, enligt den
nya nom cncla tur en. Dess inhämtande hade dessutom
blifvit underlättad och dess efterföljd stadfästad
medelst den nya terminologien. Genom dessa verk
hade således Linnaeus icke blott frejdat sin ära och
gifvit styrka och sammanhållning åt sitt system;
utan ock omskapat hela botanikens vetenskap, eller
rättare uttryckt, skapat den; ty man kan svårligen
gifva namn af vetenskap åt den hopgyttrade samling
stridiga åsigter och oordnade enskildheter, som
till-förene intagit botanikens rum. Linnaeus var blott
30 år gammal, då han redan genomfört detta
vetenskapliga storverk.
Vid åsynen af en så till grunden gående
om-skapning, stannade de flesta äldre örtkännare till en
början stumma, tvekande, eller ogillande. I England,
som Linnaeus under tiden besökte, hade hans
skrifter visserligen väckt uppseende, men ock motsägelse.
En cch annan ville i början befrakta honom som en
oblyg förslags-makare, och en bland landets största
naturalie-samlare sköt ifrån sig sexual- liksom de
öfriga sins emellan stridiga systeinerna, och ansåg
för enklast och bäst att efter namnens bokstafsrad
ordna naturens alster. I Paris, hvilket äfven
besöktes, blef Linnaeus visserligen med utmärkelse
mottagen, i synnerhet af botanisten Jussieu. Denne,
liksom andra dervarande örtkännare, höll sig dock till
landsmannens, till Tourneforts åsigter, och ville ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
