- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 32. Fredriks regering. H. 2. Arvid Bernhard Horn och hans samtida /
138

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke godkänna Linnaei. En sådan uppmuntran
vederfors denne för första gången, när en lärd
botanist vid namn Roven år 1738 i det närmaste enligt

¥ O

Linnaei system och nomenklatur ordnade den
akademiska trädgården i Leiden, och det oaktadt
Boer-have ännu lefde, som hade några år förut efter sina
grundsatser ordnat samma inrättning och gifvit namn
åt dess växter. Snart följde andra framgångar. 1
enlighet med Linnaei åsigter utgåfvos år 1739 en
flora af en ryktbar i Leiden boende örtkännare vid
namn Gronovius; — och år 1740 en beskrifning
öf-ver akademiska trädgården dersammastädes, uppsatt
af förbemälte Royen. Linnaeus hade således vunnit
en afgörande seger vid den högskola, som då för
liden var en bland de ryktbaraste i hela Europa. Från
denna stund utbredde sig ock hans lära med
förvånande fart öfver den vetenskapliga verlden. En
enda anseddare örtkännare, vid namn Haller x), sökte
visserligen att till en tid och till en del upprätthålla
de gamla åsigterna; men blef dervid stående ensam,
under det hans yrkesbröder öfvergingo till Linnan sida.

Det ansträngda arbetet i förening med ovana
vid Hollands luftstreck hade emedlertid i någon mån
skadat Linnaei helsa, och han började längta efter sitt
fädernesland, — och efter sin fästmö; häldst han
försporde, huru i hemmet något hvar började tro, att
han aldrig mer skulle komma tillbaka, och huru
der-före en hans förra vän sökte locka den, som man
sade, öfvergifna fästmön. Under sådana
omständigheter var ytterligare dröjsmål vådligt. ClilTord
erbjöd honom att bebo och begagna Hartekamp, som
hade han varit dess egare, och att tillika erhålla i
arvode en dukat om dagen, men förgäfves.
Roer-have, det var sista året af dennes lelnad, sökte lika-

1) BufTon i Paris lärer ock halva skrifvit mot Linnaeus;
kanske dock mest mot dess zoologi? Några mindre
ryktbara motståndare behöfva icke uppräknas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:48 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/32/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free