- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 32. Fredriks regering. H. 2. Arvid Bernhard Horn och hans samtida /
140

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tessins hus blef han ock snart bekant med dennes
förnämsta vänner och antagen till deras läkare,
hvar-före han ock skämtvis kallades: Hattarnas
Arkia-ler. Vid samma tid fick han äfven deltaga i
stiftandet af vetenskaps-akademien i Stockholm och blef
genom lottning utsedd till dess ordförande, hvilken
framstående plats, således erhöll honom till sin
första innehafvare. Genom Olof Rudbecks. den yngres
död år 1740 blef i Uppsala professors-sysslan i
anatomi och botanik m. m. ledig. Linnaeus uppfördes
väl på förslaget; men sysslan gafs åt den fordna
motståndaren Nils Rosén, en man af så stora förtjenster,
att öfver hans utnämnande inga klagomål kunde med
skäl anföras. Aret derpå blef sammaledes
professors-sysslan i teoretisk och praktisk läkarekonst ledig, och
som sökande anmälte sig Linnaeus och en Wallerius.
Vid afläggandet af sitt lärdomsprof sökte den sednare
att nedsätta medtäflarens förtjenster; men dennes
enda svar blef, att under tittel af: den lärda verldens
utlåtanden öfver Linncei skrifter, låta trycka en mängd
berömmande omdömen, som utrikes lärda numera
fällt öfver desamma. Med understöd af dessa
vittnesbörd, af Karl Gyllenborgs förord och af
ständernas vttrade önskningar blef han också till sysslan ut-

•* o ^ «

nämnd. Aret derpå eller 1742 skedde, ett redan två
år tillförene och i förväg tillämnadt tjenstebyte,
genom hvilket Linnaeus och Rosén kommo i spetsen,
hvar för den vetenskap, han mest älskade och bäst
kunde främja.

Nu och vid 35 års ålder hade Linnaeus således
kommit på sin rätta plats, och han utvecklade också
der samma ovanliga verksamhet, som förut. Den
botaniska trädgård, Olof Rudbeck d. ä. anlaggt, *)
hade vid Uppsala-branden år 1702 blifvit skadad och
ännu icke hunnit fullkomligen återställas. Knappt
hade Linnaeus blifvit utnämnd till professor i ämnet,

4) 20. 163.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:48 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/32/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free