Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ga afhandlingar Öfver andra systemets delar; — dels
genom utgifna floror för serskilda länder; — dels
genom det i Flora Sueciea införda bruket att för livarje
art uppgifva icke blott dess vetenskapliga namn utan
ock det i hvardagslifvet förekommande; näml. i
af-sigt att derigenom lätta och öka allmänhetens
deltagande för vetenskapen. Här må ock följande
anmärkning bifogas. Man har under sednare tider,
ser-deles i Frankrike tadlat sexual-systemet såsom stelt
och tillkonstladt, och i stället sökt införa så kallade
naturliga klasser. Till Linnaei ära må dock erinras,
att också han insåg, huru man borde jemnte
sexualsystemet begagna äfven det naturliga, och att han
flerestädes, och mest i sitt kanske snillrikaste verk,
Philosophia Botanica, liar i vissa hänseenden följt,
och i andra tydligen påpekat detsamma; ehuru
tanken då för tiden icke kunde, så som sedermera
skett, genomföras; emedan man ännu icke kände ett
för sådant ändamål tillräckligt antal växter och
växtformer. Mycket ansedda vetenskapsmän hafva också
fortfarande påstått sexual-systemet hafva ett bestämdt
företräde.
Bland Linnaei botaniska upptäkter eller åsigter
omtalas ytterligare hans lära om örternas sömn, likaså
om blomster-uret (Horologium Florae), enligt hvilket
sednare man af den olika tid, på hvilken vissa örter
öppnade eller til Islote sina blomkronor, kunde,
likasom efter en timvisare, bestämma dagens stunder.
Bland de hans blickar, som djupast inträngde i
naturens hemligheter, räknades den s. k. Prolepsis
plan-larum, d. v, s. växtlighetens förutbestämmelse,
hvilken utvecklar den åsigten, att örtens blad och
blommor ligga förebildade redan uti fröet. I allmänhet
förkastade han läran om generado (equivoca d. v. s.
om sjelf-alstringen, och antog som grundsats: Omne
vivum ex ovo, d. v. s. allt lif kommer ur ägget; eller
allt lif är en följd af ett föregående lif, och till följe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
