Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egen tillfällighet. Lovisa Ulrika hade ämnat vid Loka
helsobrunn uppresa en minnessten till erinran om
Adolf Fredriks der och genom Roséns vård återvunna
helsa. Planen gick ej i fullbordan. Men när Rosén
skulle adlas, föreslog hon till sköldemärke en bild af
den tillämnade stenen, omlindad af rosor, och i
sammanhang dermed namnet Rosén von Rosenstein.
Han sjelf biföll och tilläde för egen räkning
omskriftens ord: Sine Spinis ’). Man ville deri se ett
uttryck af hans eget mennisko-älskande sinnelag.
Rosén hade af naturen mycket behag i utseende,
åtbörder och umgängessätt; detta sednare så ledigt
och otvunget, som hade han uppväxt i hofvets salar.
Han sökte aldrig med sitt anseende för lärdom
ut-öfva någon myndighet i sällskapslifvet, ej heller i det
vetenskapliga, utan lyssnade till de skäl, som
fram-drogos, och antog, hvad han tyckte rättast vara,
äfven när det kom från en motståndare, eller från
en yngre mindre uppsatt yrkesbröder. Stundom bad
han just sådana, till och med fardna lärjungar,
genomläsa, hvad han ämnade utgifva från trycket, och
mottog villigt deras anmärkningar. Han var mycket
ömsinnad. till och med lättrörd, så att ofta tårar sågos
i ögonen. Också var det honom en glädje att
bidraga till de yngre brödernas framkomst, deras och
många andras, och han var en bland dem, som först
anade och påpekade Torbern Bergmans anlag och
värde. Mycket försigtig, undvek han allt deltagande
i partitvisterna; men uttalade, när så kräfdes, sin
öfvertygelse, äfven när den var för magtens
innehaf-vare oangenäm, såsom t. ex. vid
akademie-kanslers-valet 1747, då han gick förbi okronprinsen Adolf
Fredrik och röstade på riksrådet Åkerhielm.
Roséns, eller som vi nu mera säga, Rosensteins
maka, Anna Kristina Hermansson, var dotter af en
professor i Uppsala, dotterdotter till gamla erkebiskop
1} Utan törnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
