Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dennes förtjenst som vetenskapman bestod
der-uti, att han med ovanlig klarhet, djup och
bestämdhet uppfattade de stora matematiska och fysiska
sanningar, hvilka då för tiden blifvit upptäckta i
synnerhet af Newton, och att han på en mängd enskilda
förhållanden tillämpade samma upptäckter mer enkelt,
tydligt och träffande än de ilesta andra mägtadegöra;
och detta i nästan alla vetenskapens grenar. Mesta
framgången hade han dock i optiken och vid
bestämmandet af de reglor, enligt hvilka fjerrglas borde
tillverkas, i hvilket sistnämnde hänseende han var
en bland de förnämsta på sin tid, och den, hvars
arbeten halva bidragit till möjliggörande af de stora
upptäckter inom astronomiens verld, som blifvit
följder af sednare tiders än mer förbättrade synrör. Han
bidrog ock till närmare bestämning af jordens
skap-nad, samt till utbildande af de högre räknesätt, som
äro nödvändiga för utransakandet af himlakropparnas
gång m. m. Också åtnjöt han stort anseende bland
Europas vetenskapsmän.
1 öfrigt förenade han, hvad icke alltid förenas,
nämligen tycke för både matematik och poesi. Ännu
på ålderdomen behöll han i minnet långa stycken ur
Roms skönaste skaldeverk, och var road af att för
sig sjelf eller för andra utantill upprepa dem. Men
denna diktens verld skilde han noga från den
vetenskapliga, och ville aldrig i denna sednare tillåta
användandet af inbillningskraft, gissningar eller hugskott.
Han hade ock i yngre år varit anhängare af Wolffs
lära, hvilken eftersträfvade stränga och matematiska
bevis; och han hade talat för dess införande äfven i
Sverge. Men, heter det, han tröttnade snart vid
filosofernas ändlösa tvister om de s. k.
grundsanningarna; emedan han ej kunde hoppas alt derigenom tränga
frän ytan till kärnan, och emedan han oaktadt allt
dylikt studerande hvarken kunnat komma till flere
sanningar än förut, ej eller till större visshet om dem,
han redan innehade. Han tyckte sig derföre med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
