Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inpräglade nödvändigheten af att eftersträfva i tanken
sanning, i tankegången följdrigtighet samt i uttrycket
klarhet, korthet och behag; likaså att skilja mellan
inbillningskrafl och omdöme. och att visserligen låta
den förra i all frihet frambringa sina alster; men ock
att sedermera och vid lugnare besinning låta omdömet
granska det så tillkomna utkastet samt upplysa det
dunkla, utstryka det öfverflödiga, lyfta d ‘t låga, qväsa
det pösande o. s. v. Otvifvelaktigt är, att dessa
lärdomar haft stort inflytande på Dalins skriftstäileri,
till hvars anda och rigtning åt samma håll dessutom
bidrog den nära kännedom, han förvärfvade om
grekiska, romerska och den då för tiden rådande
fransyska vitterheten, hvilka alla satte stort värde på
ofvannämnde egenskaper.
Förordad af Rydelius, blef Dalin vid 18 års
ålder eiler 1726 antagen till enskild lärare hos en i
Stockholm boende friherre Rålamb. Denne, liksom
ilere herrar af samma slägt, hyste kärlek för vittra
och bokliga sysselsättningar, hvarlöre han ock snart
nog lastade sin uppmärksamhet vid Dalin, hvilkens
åtskilliga uppsatser och tillfällighets-vers vunnit bifall
inom Rålambs sällskapskretsar och af presidenten
Konrad Ribbing, den samme som deltog i det fria
statsskickets införande. Till följe af dessa och andra
framgångar, blef Dalin vid 23 års ålder intagen i det
kongliga kansliet, och året derpå eller 1732 en bland
stiftarne af det vittra sällskapet Avazu och Vallasis,
hvarjemnte han i slutet af samma år började utgifva
veckoskriften Argus. De politiska sidorna af både
samfundet och tidskriften skola framdeles utförligare
omtalas. Här sysselsätta vi oss blott med den
sed-nare och med dess och Dalins inflytande på
fäderneslandets vitterhet och bildning.
Det tal- och trycktvång, som under envåldstiden
hvilat öfver svenska folket, blef vid statshvälfningen
1719 visserligen icke genom lagliga förordningar
upp-häfdt, utan snarare stadfästadt; men det stod till både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
