Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
rande, som under dess utöfning. Att adlig och
högadlig harm öfver förlusten af gods och magt bidragit
till skrifternas utspridande, är naturligt. Men, som
sagdt, ofvannämde medel afsågo blott de kunnigares
öfvertygelse. Man fortgick äfven sedermera på
samma väg. År 1723 och omedelbart efter Fredriks då
anställda magtutvidgnings-försök lät kansli-kollegium,
det ville väl säga Arvid Horn, på svenska öfversätta
och sedermera utgifva en bok, som den engelska
filosofen Locke skrifvit till försvar för
statsförfattningar, och till/ vederläggning af Filmers på den
tiden ryktbara lära om enväldets omedelbara ursprung
från Gud
Mot det sätt, hvarpå det nya samhälls-skicket
sedermera upprätthölls och stadfästades, kunna
visserligen några till och med vigtiga anmärkningar göras.
Men i allmänhet var härutinnan frihetsmännens
uppförande ädlare och renare än motståndarnes. Det
kunde ej gerna vara annorlunda, då på ena sidan
stodo Arvid Horn, Gustaf Bonde, Ribbingarna,
Gyl-lencreutz m. fl. och på den andra i främsta ledet
konung Fredrik, F. B. Schwerin, D. N. v. Höpken,
F. G. Lewenhaupt, och i det eftersta en Brodzenius,
Broman, Dalén med flere dessas vederlikar.
Frihetstidens samhällsskick hade många och stora
förtjenster med hänsyn till så väl grundsats som
utförande. Vi hinna dock fästa läsarens
uppmärksamhet endast vid de förnämsta af båda slagen;
nämligen vid dem, som mest inverkat på förvaltningen
och på allmänna tänkesättet.
Främst bland sådana räkna vi läran om folkets
suveränitet; nämligen den åsigt, som åt folket i dess
helhet tillerkänner rättigheten att sjelft bestämma och
välja det sätt, de lagar och de öfverhets-personer,
enligt hvilka och af hvilka det skall styras. Denna
grundsats blef både i allmänhet uttalad och i
enskildheterna tillämpad, det förra derigenom, att de
så kallade magtegande ständerna uttryckligen sattes
öfver både konung och råd; — och det sednare der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
