- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 33. Fredriks regering. H. 3. Sveriges inre tillstånd 1720-1738 /
36

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

ma utgång, hvarvid det sedermera förblef intill
konung Gustaf den tredjes tid, då äfven denna skugga
af krigsbefälets representation försvann. Till det
motstånd» bemälte anspråk rönte under nu
ifrågavarande tid, hafva vi icke sett orsakerna anförda; men
några sådana kunna åtminstone gissas; t. ex. alla
ståndens beräkning, att krigsbefälets närmare deltagande
i riksdags-göromålen kunde framdeles föranleda dess
upptagande såsom ett femte stånd, hvarigenom hvart
och ett bland de fyra äldre skulle få sin andel i
riksstyrelsen nedsatt från en fjerdetiel till en femtedel; —
eller borgares och bönders farhåga att blifva
öfverröstade och måhända förtryckta, om till adel och
prester äfven komme krigsbefälet, som ett tredje
àm-betsmannastånd; — eller ofrälsemännens farhåga, att
krigsbefälet, såsom ännu till stor del bestående af
adel, och hittills i någon mån förenadt med adeln,
skulle än närmare sluta sig till riddarhuset och
för-skaffa detsamma en för de andra stånden vådlig
förstärkning. Man fick äfven vid riksdagen 1723 erfara,
huru detta krigsbefäl hotade att med våld försvara
adelns privilegier mot de insagor, ofrälsemännen
framställt 1). Obenägenheten mot krigsbefälet torde till
någon del hafva härrört äfven från den ovilja mot
krig och den längtan efter fredens bibehållande, som
utmärkte frihetstidens första år.

Hvilka än orsakerna hafva varit, krigsbefälet,
som sådant, var och förblef under hela frihetstiden
utestängdt från hvarje lagligt deltagande i
riksdags-göromålen.

Inom adeln förefanns ett annat
representationsfel, men i motsatt rigtning; det nämligen, att
rösträttighet medgafs åt personer, som icke bort komma

*) Franska min. br. Jan. 4751. Kongl. bibi. Ehrncröna.
1720 års riksdag. Se ock nästa kapitel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/33/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free