Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Som nämndt är, skulle svenska folket anses vara
representeradt genom de fyra stånden; men det af
regeringsformen föreskrifna så kallade Hemliga
Utskottet blef en riksdag i sammandrag, en serskild
representation inom och öfver den af ständerna. Redan
förra regeringar hade då och då sammankallat ett
dylikt Hemligt eller, som det vanligen hette, Sekret
Utskott, hvilket med ed förpligtades till tystlåtenhet
och derefter fick sig förelaggda åtskilliga vigtiga
förhållanden, hvilka man icke ville låta komma till
allmänhetens kännedom, och med afseende på hvilka
utskottet borde afgifva sitt betänkande, sina råd,
någon gång ock sitt beslut. Vi hafva redan 1) omtalat,
huru Karl den elfte behandlade och begagnade denna
inrättning. Vid frihetstidens första riksdag eller 1719
och allt sedermera tillsatte man likaledes ett Hemligt
Utskott, hvars medlemmar dock blefvo numera
utsedda, icke af regeringen, utan af folkombuden; dock
blott af och inom de tre högre stånden. Utskottets
medlemmar voro nämligen 50 af adeln och 25 af
prest- och 25 af borgareståndet 2). Genom en sådan
fördelning tycktes adeln erhålla en hotande öfvervigt.
Men redan vid inrättningens början genomdrefvo
presterna det stadgande, att omröstningen skulle ske
efter ståndens och icke efter personernas antal; ty i
sednare fallet skulle adeln kunnat ensam motväga de
begge andra stånden. Förhållnings-brefvet för
utskottets verksamket uppsattes af Per Ribbing och
Fehman. Genom riksdagsordningen 1723 blefvo
föremålen för dess åtgerder än närmare bestämda.
Vid anställd jemnförelse finner man, huru i detta
liksom i flere andra hänseenden frihetstidens
uteslutande folkvälde öfvertog och till sin fördel begagnade
de inrättningar, som suveränitets-tidens uteslutande
envälde hade till sin fördel utbildat. Enligt den tanke,
’) fl O* 2:dra uppl. sid. 141—148.
*) Om böndernas uteslutande se kapitlet om bondeståndett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
