Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
slut af 1680 och 1683 skulle lemnas orubbade, och
att granskningen af de sednare åtgerderna borde ske
med återhållsamhet1); ty, sade han, ridderskapet ock
adeln vill häldre eftergifva sina fordringar, än skada
sitt fosterland2). De rättsinnigare, de klokare hafva
utan tvifvel insett, huru hvarje större upprifvande
af reduktions-å tgerderna skulle vara i många
hänseenden obilligt till och med orättvist, och i alla
hänseenden numera omöjligt. Det skulle nämligen
röna motstånd af både krigsbefäl och
fredsämbetsmän, hvilkas boställen till betydlig del utgjordes af
reducerade hemman; — likaså af många enskilda
personer, hvilka genom arf eller köp voro i
besittning af dylika lägenheter; — likaså af det stora
antal slägter, mer än 600, hvilka först efter 1680
blifvit adlade och således på reduktionen icke förlorat
utan snarare vunnit; — likaså af ofrälsestånden,
hvilka fruktade, att adeln skulle genom en sådan
efterräkning återfå sin fordna magt; — likaså af alla
dem, som befarade, och med skäl befarade, att
hvarje större förändring af reduktionen skulle
öf-verändakasta det indelningsverk och den
statsreglering, hvilka Karl den elfte hade till rikets
båtnad ordnat, och till stor del grundat på medel och
boställen, erhållna genom reduktionen. Dessa åsigter
fingo i Stierncrona en så skicklig talman, att större
förändringar i reduktions-verket ingen gång tyckas
hafva kommit i fråga. Några ord om mindre och
enskilda efterräkningar lyckades dock adeln att få
införda i de privilegier, Ulrika Eleonora för deras stånd
utfärdade samt i första utkastet till 1719 års
riksdagsbeslut. Men ofrälsestånden ville icke erkänna
privilegiernas gilltighet, utan läto ur riksdagsbeslutet
borttaga nämnde ord och i stället insätta några
andra, hvilka till nästa riksmöte uppsköto alla åtgerder
■) Modeslie.
’) Heldre cedera än ruinera riket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
