- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 33. Fredriks regering. H. 3. Sveriges inre tillstånd 1720-1738 /
98

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

pä luthersk renlärighet; och det var kanske mest för
att utestänga Sigismunds anhängare, som nu och
genom Karl den nionde blefvo här i Sverge införda
strängare förbud mot främmande religionsläror och
tillika det stadgande, enligt hvilket hvarje affall från
rikets antagna bekännelse straffades med arflöshet och
landsförvisning; detta sednare, sade man, på det
af-fällingar icke mdtle inom rikel utspy sitt förgift.
Under hela den följande tiden hade dessa föreskrifter i
mer eller mindre stränga ordalag bibehållits; med
undantag likväl af den enskilda religionsöfning, man
beviljat åt främmande sändebud, och någon gång åt
inkallade reformerta arbetare. Efter statshvälfningen
1719 sökte presterskapet upprätthålla svenska
statskyrkans bemälte trosenhet i all dess fordna kraft,
hvarföre man äfven vid riksdagen 1719, ehuru
under motsägelser af Swedberg och Molin, beslöt att
också hädanefter bibehålla Formula Concordia såsom
symbolisk bok. Man sökte äfvenledes, att så vidt
möjligt, utestänga alla främmande läror. Presterna
fingo härutinnan understöd af både ständer och
regering, så vidt nämligen åtgerden rörde katolska
återgångsförsök; ty några sådana, anställde af
Galden-blad i Linz *), blefvo på 1730:talet tillbakavisade.
Men bemödandet att likaledes utestänga reformerta
läran misslyckades; ty de hade emot sig icke blott
tidsandans böjelse för friare åsigter utan ock nitet
för de nya fabrikerna, serdeles de i Alingsås. Många
dervarande arbetare hade nämligen kommit från
Holland eller England, och fordrade fri utöfning af sin
reformerta gudstjenst, och fingo deruti understöd af
adeln, af borgerskapet och af kommerskollegium,
likaså af flere inom rådet, t. ex. Arvid Horn, Karl
Gyllenborg och Josias Cederhielm, så att deras
anhållan verkligen 1724 blef af regeringen bifallen.
Sedermera och vid riksdagarna 1731 och 1734 och

’) lO. 3:dje uppl. SIS.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/33/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free