Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
fordringar af omständigheterna påkallade och i sig
sjelfva billiga. De vunno ock, serdeles i början,
mycket bifall, ehuru af olika anledningar; hos många för
pietismens verkligt goda sidor, hos andra för dess
anfall mot statskyrkan, hvilket var kärkommet lör
både frikyrklighetens och fritänkeriets män. Den af
Karl den tolfte afsatta pietisten Folcher blef ock af
ständerna år 1719 befriad ur fängelset och år 1723
begåfvad med årsunderhåll. Prosten Grubb, en bland
de nya åsigternas mer ansedda lärare, kallades att
predika för Arvid Horn, hvarjemnte Tollstadius, då för
tiden pietist, blef vid trettio års ålder af regeringen
utnämnd till kyrkoherde i Skeppsholms församling.
Flere bland medlemmarna i Stockholms konsistorium,
talade om pietisterna, ehuru i flere fall ogillande,
likväl i andra berömmande, eller åtminstone
urskuldande; ty man erkände, att de stundom blifvit
genom hårda och orättvisa omdömen drifna till bitterhet.
Jemnte och i sammanhang med ofvan
uppräknade satser låg der i pietismens anda en viss
rigtning till frikyrklighet, följden af dess lära om
hvarje enskild persons rättighet och pligt att sjelf
bestämma, på hvad sätt han ville tolka bibelns ord
och uppfatta förhållandet mellan Gud och
menniskor. En hvar, hette det, bör för sådant ändamål
lösgöra sig från alla band af yttre andlig myndighet,
och följa den inre kallelsen, det inre ljuset. Detta
inre ljus blef för de rationalistiska pietisterna
förnuftet, och för de mystiska känslan och för många,
kanske för de flesta en oredig blandning af båda. Detta
’ frö kunde naturligtvis utväxa i formen till
frikyrklighet, till religionsfrihet; och i bekännelsen
antingen till rationalism och fritänkeri eller till
mysticism och svärmeri; och vi veta, att dessa i
Tyskland framträdande åsigter härledde sig till en
del från utbildningar af den spenerska pietismen. —
Tillämpom förhållandet på Svergel När i sammanhang
med varma uppmaningar till sannt kristligt lefnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
