Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125.
derstöd åt de läroverk, som mest lidit; men medlen
räckte icke långt. Sina under kriget genom
tvångslån *) borttagna tillgångar och kontanta penningar
kunde skolorna icke återbekomma fortare än i den
ordning, ständerna bestämt för gäldandet af rikéts
skulder2). Ännu 1735 hade flere läroverk icke
erhållit sina medel tillbaka.
Antalet af lärare vid rikets gymnasier var
ungefär lika, men vid lärdoms- eller då så kallade
trivialskolor färre än nu. Märklig är deremot
skillnaden emellan hela antalet lärare då för tiden och det,
som nu mera förefinnes, och hvilket sednare är en
följd förnämligast af de många utvidgningar af gamla
eller anläggningar af nya läroverk, som i synnerhet
efter 1820-talet tillkommit. Alla lärarne i hela
er-kestiftet, deruti inberäknade både hufvudstaden och
akademien i Uppsala, stego 1735 till ett antal af 91;
men år 1862 endast uti Stockholm till 232. I
Linköpings stift var år 1735 antalet 29; år 1847
deremot 46, folkskollärare på landet oräknade. Så
verksam, så välgörande har tidsandan uppenbarat sig
under sista mansåldern, och så hugnerikt är
förhållandet nu, mot hvad det var i början af 1700-talet.
Men äfven den tiden visade ett stort och glädjande
fraifsteg, jemnfördt med förhållandet i början på
1600-talet, och detta leder än en gång våra tankar
och vår tacksamhet tillbaka till de regenter och
för-myndare-styrelser, hvilka efter 1612 upplyftade
Sverges undervisningsverk till en då för tiden sällspord
höjd och verksamhet; en förändring, hvars
välsignelserika följder vi redan flere gånger omtalat 3). På
ännu en dylik, och äfven den ganska välgörande,
vilja vi här fästa läsarens uppmärksamhet. Besagde
’) 88. 47—52.
’) Se kapii. om riksskuldens belalande.
’) lO. 3:dje uppl. sid. 81—54. 14. 2:dra uppl. sid 140.
18. 2:dra uppl. sid. 15, 42—45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
