Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151.
välstånd, upplysning och sedlighet. Denna åsigt var
visserligen då för tiden till ökad styrka uppdrifven
genom Karl den tolftes och Ludvig den fjortondes
krig, hvilka under en lång följd af år utarmade och
förvildade Europas folk. Men den var tillika en
sjelfskrifven beståndsdel af nämnde allmänna
verldsåsigt, i sammanhang med hvilken den ock i slutet
af 1700-talet beherrskade en stor del af allmänna
tänkesättet.
inom statskonstens område, en tydlig och
afgjord obenägenhet mot absolutistiska och benägenhet
för republikanska statsförfattningar; äfven detta en
följd dels af det sätt, hvarpå besagde båda regenter
missbrukat sitt envälde; dels af den gryende
rationalism, hvilken trodde på menskliga förnuftets
förmåga att, sig sjelft lemnadt, kunna styra icke blott
den enskilda menniskan utan ock det menskliga
samhället; en åsigt, som derföre mer och mer
försvarade och utbredde läran om folkens sjelfstyrelse, så
att äfven den var under århundradets sednare hälft
af många antagen.
Som rationalismens förebud kunna vi ytterligare
räkna tidens rigtning till ökad jemnlikhet
samhällsklasserna emellan; —Jikaså till vetenskapernas
all-mäi.görande genom deras behandling på
modersmålet; — likaledes till såväl lärodiktens som skämtets
och satirens öfvervigt inom skaldekonsten o. s. v.
SJUNDE KAPITLET.
LANDTFÖRSVARET.
Kastom först några blickar på härens tänkesätt
och sinnesstämning!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
