Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159.
förene åtnjutit, och man har stundom med anledning
häraf tillviiat den nya regeringen en viss
obenägenhet mot Karl den tolftes krigare.
Beskyllningen är dock orättvis, och detta så mycket mer, som
orsaken till officerarnes lidanden och nedsatta villkor
låg icke hos frihetstiden, utan dels i de brytningar,
som åtfölja hvarje öfvergång från krig till fred; dels
och än mer hos just nämnde konung, genom hvars
förutgående åtgerder bemälte brytningar blefvo denna
gång ojemnförligt svårare än vid andra dylika
tillfällen. Nedanstående framställning skall visa
förhållandet.
Antalet af svenska officerare hade 1718 stigit
till ett belopp, som var många gånger större än det
på vanlig stat uppförda. Öfverskottet bade
uppkommit på följande vis.
Först genom tillsättande af s. k.
fördubblings-officerare, en åtgerd, hvilken stundom varit också af
förra regeringar tillgripen, ehuru i jemnförelsevis långt
mindre utsträckning. Nu blef den af Karl den tolfte
återupptagen och det redan i början af hans
regering. Regementerna, som förut bestått af åtta
kompanier, indelades på tolf, för att öka .officerarnas
antal i förhållande till soldaternas. Men snart ändrade
sig konungen och återställde regementets åtta
kompanier, men fördubblade antalet af både öfver- och
till en del ock af under-officerare, så att t. ex. för
hvarje sqvadron eller kompani förordnades två sådana
uppsättningar. Afsigten var, dels att kunna genom
tätare befordringar uppmuntra förtjenta krigare; dels
att kunna bättre inöfva och i striden leda soldaterna.
Man har gissat på äfven en tredje bevekelse-grund;
nämligen den, att i fördubblings-officerarne hafva ett
krigsbefäl, som vanligtvis bestående af ogifta personer,
icke längtade efter hemmet och freden, och således ej
heller tadlade Karls krigslystnad, ingendera åtminstone
till den grad, som många bland de officerare, hvilka hade
boställen, hustrur och barn. Dessa sednare voro fä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
