Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187.
af 1720 ifrade också mot vrånghet, slummeraktighet,
flathet och otidig barmhertighet i lagskipningen. På
borgare- och bonde-ståndets yrkande fattades
visserligen ett beslut om gatuloppets förvandlande till
spöslitning. Men som skäl dertill anfördes icke någon
önskan att mildra straffet, utan förnämligast den
omständigheten, att allmogen alltför ofta blef genom
tjenstgöring vid gatuloppen hindrad i sina andtider;
och att oanständigt vore, det en bonde, som ena året
hedrats med att vara riksdagsman, skulle andra året
tvingas att med spöet i hand deltaga i besagde
af-straflhingar. 1 enlighet med ofvannämnde stränga
tänkesätt, yrkade ock bondeståndet på allvarsamma
åtgerder mot landstrykare och bedragare, samt
anmälde formliga klagomål deröfver, ätt grofva tjufvar,
ehuru flere resor öfverbevisade, likväl icke straffades
till lifvet. Allmogen mente nämligen, att till följe af
denna efterlåtenhet skulle stöld och tjufveri taga
öfverhand. I sjelfva verket var dock regeringen
ganska allvarsam, när det gällde att upprätthålla
ordning och säkerhet; såsom vi redan genom flere
exempel visat.
TIONDE KAPITLET.
ÄMBETSVERKEN,
Under förra regeringen hade Sverges ämbetsmän
och ämbetsverk ju längre desto mer råkat i nöd och
villervalla; i nöd genom förminskning eller förlust af
anslagna löner *); — och i villervalla först genom
konungens frånvaro och misstroende till rådet2), och
») 24. 9, 25, 26. 2S. 134, 135. 28. 54, 55.
’) 24. 46—52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
