- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 33. Fredriks regering. H. 3. Sveriges inre tillstånd 1720-1738 /
281

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

289.

med dem betafltf en för sådant ändamål bev#jad
li-cent, d. v. s. en ßrhöjnirtg af tullen. Till ytterligare
lättnad medgafs defjemnte rättighet ati med
mynttecken oeh titt dessas fulla nämnvärde betala alla
restantier af kronans behållna räntor irøtitt 1748, samt
likaså affå brister hos dem, som gått i borgen för
kronans uppbördsmän.

Hefa åtgerden förorsakade emellertid mycket
missnöje bland sådana personer, hvilka antingen icke
begrepo dess nödvändighet, eller icke gjorde 8ig reda
för den lofvade ersättningen. Man omtalade ock, huru
tvister til) och med slagsmål uppstodo mellan köpare
och säljare, och huru bönder inkommo till städerna
och der, under förbannelser, kastade ifrån sig posar
fulla af mynttecken, såsom de der icke egde ringaste
värde. Sinnesstämningen lugnades dock inom kort,
sedan nämligen allmänheten hunnit få närmare
kunskap om förhållandet och tillika ett bestämdt och
för rörelsen mer användbart bytesmedel.

Mynttecknen gingo likväl sitt fullkomliga fall till
mötes. Vi nämnde, att de enligt förordningen 1719
skulle gälla för 2 ore s. m.. Men de kunde i
allmänna rörelsen icke uppehålla sig ens vid detta värde,
utan nedföllo småningom till metallvärdet, nämligen
ett öre kopparmynt, och regeringen såg sig år 1724
tvungen att äfven lagligen nedsätta dem till detta
deras låga men verkliga värde. Åtgerden innebar en
ny bankrutt, denna gång på ungefär 1,000,000 d. s. >).

Förbemälte fjorton- och två-öres-sedlar blefvo
sedermera inlösta, nämligen till ett värde under åren
172(^-1738 af 4,148,173, och under åren 1739—
1762 af 5,745,827 d. s.3). Så lång tid, d. v. s. 43

’) Så framt i rörelsen qvarblifvit samma mängd mynttecken
som 1719, skulle bankrutt-summan stigit till 1,620,834.
Men emedan många mynttecken säkerligen blifvit under
liden inlösta, antaga vi den till blott 1,000,000 allt d. s.

’) Summorna äro blott ungefärliga, äfven derföre, att vi
stundom ej kunnat i räkenskaperna urskilja fjorton-öre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/33/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free