- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 33. Fredriks regering. H. 3. Sveriges inre tillstånd 1720-1738 /
315

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

315 "

icke åstadkommas genom någon lycklig tillfällighet
eller genom en snart öfvergående kraftansträngning
af några års fälttåg. Det fordrar tvärtom en ytterst
sällsynt förening af klar blick, af varm pligtkänsla,
af okufligt mod och af en ihärdighet, som
underkastar sig flere årtiotal af oupphörliga ansträngningar.
Sådana statsmän äro sitt folks välgörare och förtjenta
af evärdlig tacksamhet*

Sverge har haft trenne sådana styrelser. Gustaf
den förstes, Earl den elftes och Arvid Horns.

Den förstnämndes verksamhet härutinnan är ännu
föga utredd och kan således ej heller underkastas
nå-get närmare omdöme.

Om de tvänne sednares eger man deremot
fullständigare kännedom.

Vid jemnförelse befinnes då, att den uppgift,
Karl den elfte hade att lösa, var svårare
derutinnan att de missförhållanden, som skulle i
samhällsskick samt i stats- och ämbetsverk
afskaffas, voro ofta omkring 100 år gamla och derföre
mycket kinkiga att till full klarhet utreda; — att de
af samma orsak voro af häfd och vana inrotade i
mångas tänkesätt, och tillika ofta nog af kongliga bref
bekräftade och af en mägtig samhällsklass
försvarade; likaså, att det ifrågavarande bättre
ordnandet af ämbetsmännens både verksamhet och aflöning
var i många fall en nyskapelse, som Karl den elfte
måste både uttänka och utföra. — Deremot var
frihetstidens uppgift svårare derutinnan, att
oordningen, fattigdomen] riksskulden samt faran för
utrikes fiender voro allesamman ojemnförligt större

1718 än 1672.

För öfrigt märkas de olika politiska rigtningarna
vid ifrågavarande statshvälfningar; nämligen år 1680,
att införa jemnlikheten och bannlysa friheten; år

1719 att återinföra friheten, men behålla
jemnlikheten qvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/33/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free