- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
17

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under en sådan sinnesstämning hos
svenskarna var det ej lätt att afsätta Horn, som
motarbetat och ogillat, ej heller att uppsätta Gyllenborg,
hvars vänner skyddat och understödt riksförargelsen.
Oviljan mot de så kallade triumvirerna blef stor och
alstrade en smädeskrift, som började med följande ord:

När som man ser, hur F och G och H, de följa[1]
Uti vårt ABC i ordning på hvarann, o, s. v.[2]


Uppsatsen jemnförde dem med de romerska triumvirer,
hvilka tillintetgjorde senatens magt och Roms frihet.
Många personer sökte väl sin lycka hos dessa
gunstlingar för dagen; men icke få bland landets ädlaste
män ställde sig på Horns sida. Gyllenborgska
partiet sökte vinna de utmärkta kansli-ämbetsmännen
v. Kochen, Nerés och Gustaf Bonde, men fåfängt.
När prins Wilhelm uppmanade konungen att vidga
sin magt och trotsa rådet, uttalade Bonde sina
varningar öppet, men fåfängt. När Gyllenborg sökte
tillfälle att för konungen få uppläsa de utländska
ministerbrefven, i afsigt att sålunda tränga sig till
delaktighet i kansli-ärendenas ledning, satte sig
hofkanslern v. Kochen med beslutsamhet deremot[3].
År 1732 blef öfverstathållare-platsen ledig. Konungen
hade lofvat den åt Rutger Fuchs; men gyllenborgska
ligan öfvertalade honom att nämna en annan. Man
sade, att motgången var en följd af den förbigångnes
vänskap för Horn. Ja! svarade Fuchs, jag är verkligen
grefve Horns vän, och skall alltid göra mig en heder
deraf.
[4]

[1] Fersen, Gyllenborg och Höpken.
[2] Upps. Bibl. Rosenhan. 4:o N:o 15. Prognosticon öfver bokstäfverna, som gjorde aspecten 1732.
[3] Kgl. Bibl. Sagobrott om 1734 års riksdag. Sid. 40—58.
[4] Franska min. br. d. 19 Nov. 1732. — Den i stället
utnämnde var dock Törnflycht, Horns svåger; hvadan det
synes mindre sannolikt, att Gyllenborg skulle hafva
honom förordat. Törnflycht tyckes likväl aldrig hafva på
något bestämdare sätt blandat sig i partistriden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free