Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess röster. Bland de tre föreslagna hade stiftet
kallat domprosten Tillæus med det högsta röstetalet
156, och öfverhofpredikanten och pastorn i
Storkyrkan Kalsenius med det lägsta 124. Tillæus, en
förtjent man, hade flere gånger stått på biskopsförslag;
men också hunnit den aftagande verksamhetens ålder.
Kalsenius var deremot endast 45 år gammal och för
öfrigt en lärd och utmärkt driftig man; äfven
aktningsvärd, enligt några bland motståndarnes medgifvanden.
Andra påstodo likväl, att han vunnit konungens
förtroende och ynnest, icke genom presterliga, utan helt
andra egenskaper; nämligen dels såsom en säker
skytt och glad deltagare i jagtresorna, dels och än
mer såsom den der låtit öfvertala sig att förrätta
vigseln vid det äktenskap till venster, som konungen
mentes hafva med fröken Taube ingått. Några
påstodo till och med, att han sökt genom bibelns
innehåll och patriarkernas exempel rättfärdiga tvegiftet; och
under antagande häraf blef han af många bittert tadlad.
Denne man ville nu Fredrik utnämna till
ifrågavarande syssla. Rådsherrarna voro dock af annan tanke
och yttrade sig för Tillæus; alla, med undantag dock
af Karl Gyllenborg, hvilken talade för Kalsenius,
såsom varande yngre, driftigare och i Storkyrkan
mycket omtyckt, samt dessutom konungens biktfader.
Men emedan flertalet nämnde Tillæus, borde fullmagt
för denne sednare utfärdas. Fredrik, förtretad öfver
omröstningens utgång, steg upp och beklagade, att
rådsherrarna återigen hade mot honom samsatt sig;
— de kunde visserligen nämna Tillæus; men Fredrik
hade lofvat platsen åt Kalsenius och ville ej gå
derifrån; — han ämnade dock vid nästa riksdag begära
slippa dessa utnämningar, o. s. v. Derpå och med
förebråelser af samma art vände han sig serskildt
till Bielke, hvilken nu, såsom ofta, yttrat sig i
bestämda ordalag. Denne svarade, att han omöjligen
kunde vika från sin ed och från sitt samvete; men att
han skulle vid nästa riksdag gerna vika från sin plats,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
