- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
30

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sida af bemälte riksdag, som närvarande kapitel
kommer att beskrifva.

Vi känna båda partierna. På ena sidan Horn,
hvilken, understödd af rådets flertal, sökte
upprätthålla den besvurna regeringsformen; — och å den
andra, Gyllenborg, Höpken, Fersen, m. fl., hvilka
antingen af öfvertygelse eller af lycksökeri ville
försvara de mot samma lag stridande ingrepp, som af
Fredrik gjordes eller tillämnades.

För att i sistnämnde rigtning inverka på
allmänheten, uppsatte Gyllenborg under det diktade namnet
Per i Ånsta[1] ett till brodern Olof sändt bref,
hvilket innehöll åtskilligt till försvar för konungen,
t. ex. att det var denne, som önskat riksdagens
sammanträde, på det under närvarande vigtiga europeiska
brytning svenska folket icke måtte anses såsom ett
non ens
[2]. Konungen, hette det vidare, hade
hvarken velat öka sin magt eller införa hessisk tronföljd.
De, som sådant utspridt, vore rikets fiender, hvilkas
magt ständerna borde stäcka
m. m. Uppsatsen
tycktes antyda, att rådet på ohemult sätt behandlat
konungen; men orden voro så ställda, att de ej kunde
formligen anklagas. Ur samma skrift gjordes
sedermera några för besagde parti-syfte afpassade utdrag,
hvilka, stundom försedda med öfverdrifna tillägg,
blefvo i afskrifter spridda kring hufvudstaden och
landsorten. Rådsherrarna uttalade sin harm öfver
företaget; men Gyllenborg erkände sig öppet vara
brefvets författare, och konungen förklarade sin
tacksamhet för hans bemödande att vederlägga de
vanrykten, man utspridt. Rådet kunde för tillfället icke
komma längre: men lät i sitt protokoll intaga
Gyllenborgs bref, och såmedelst underställa det
ständernas framtida bedömande.


[1] Link. Bibl. Collect. Hist. Svec.
[2] Icke varande till.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free