Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
as
stodo således mot två. En s. k. Stor Sekret
Deputation skulle då afgöra saken, och dennas utslag blei’,
att riksens råd visserligen hafl ett berömligt och
oför-falskadl uppsåt att fullgöra, hvad samvete och
regeringsform ålade. Dock ansåge man bäst vara, alt
låta på hans majestäts eget nådiga välbehag
ankomma, huruvida Broman med nämnde assessors-syssla
benådas må. Genom detta utslag hade alltså rådet
förlorat och konungen vunnit den vigtiga striden.
Gyllenborg var äfven räddad, och Broman blef genast
till ifrågavarande syssla nämnd.
Otvifvelaktigt är, att rådet hade på sin sida, icke
blott lag och regeringsform, utan ock känslan för heder
och anständighet; ty Broman var ingalunda den person,
för hvars skull man borde tillåta sig ett undantag från
gällande föreskrifter. Allt detta oaktadt blef rådet i den
afgörande stunden öfvergifvet af ständerna; ungefär på
samma sätt som Arvid Horn under riksdagen 1719.
Hvad rådet skulle härvid känna, härom tänka, torde lätt
kunna anas. Ture Bielke har bedömt saken på
nedanstående sätt. Straxt efter 1731 års riksdag begynte
konungen hafva sitt endaste förtroende till herrarna
Gyllenborg, Höpken och Fersen, så väl i enskilda som
allmänna saker. De öfriga rådsherrarna ftngo
sedermera och i synnerhet vid tjensters bortgifvande,
uppbära allehanda bevis på konungens misshag; — inom
rådet hårda ullå leiser, dem hans majestät behagade
stundom skriftligen lägga in, stundom till protokolls
förestafva;— utom rådel och i enskilda samtal många
svära ord; och allt sådant blott der före, att de enligt
förordningar, ed och samvete måst i underdånighet
men till protokollet påminna om regeringsformens
efter-lefnad. Oaktadt allt, hvad sålunda rådet hade alt
uthärda, höll det sig orubbadt vid lagens föreskrifter i
hopp, att ständerna sjelfva skulle försvara sin
regerings form, samt tilltala enhvar, som sökte honom
förtyda eller vränga. Men att delta slog fell, visade 173-1
års riksdag, dä ständerna så till sågandes släppte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
