Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetsvänner, men hvilka anse tredska mot öfverheten
vara osvikliga kännetecken på frisinnighet och på
kärlek till folket, och hvilka å andra sidan betrakta
som smickrare och lycksökare en hvar, som är väl
anskrifven hos sin öfverhet, hos sin konung. En
stor skara sådana personer var fördenskull före
1734 vänskapligt sinnad mot den i onåd varande
Horn; men fiendtligt mot gunstlingen Gyllenborg.
Vid omkastningen af bådas förhållande till Fredrik
omkastades ock småningom tänkesättet hos nämnde
frihetsmän, hvilkas tillgifvenhet nu började omfatta
Gyllenborg; ty enligt vanan inbillade man sig, att
onåden var en följd af visad sjelfständighet och
fosterlandskärlek; en tolkning, hvilken Gyllenborg sjelf
lät i hufvudstaden och landsorterna utsprida. — Den
andra förstärkning, samma parti genom samma
omkastning erhöll, utgjordes af den ofta beskrifna skara,
som drefs af rysshat och af begär efter krig, sold
och utmärkelser. För dessa personer var Horns
styrelse motbjudande, föraktlig, förhatlig; och när
Gyllenborg öfvergick till franska krigspartiet, fick han
snart på sin sida ofvannämnde talrika, häftiga och
högröstade svärmar, och det genast till den grad, att
han med deras stöd var vid slutet af riksdagen 1734
nära att störta den fredligt sinnade Horn 1). Det var
på detta tänkesätt, som äfven sedermera Gyllenborgs
framgång och magt i betydlig mån hvilade. Man trodde
till och med, att både han och Höpken hade redan,
när partiomkastningen skedde, tagit en dylik dess
påföljd i beräkning. Danska sändebudet 2) sade, att
Gyllenborg sjelf rätt väl insåg omöjligheten för det
ännu svaga Sverge att kunna med framgång angripa
Ryssland, likaså lättheten för det sednares flotta att
hvar och när som häldst göra härjande landstigningar
’) 3t. 229.
s) Så ungefär också Nolcken.
Fryxells Ber. XXXJY.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
