Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I presteståndet fördes emellertid striden med
mycken liflighet. Er. Benzelius talade mot. men
Humble för Horn. Beslutet blef lika med adelns,
näml. att ståndet skulle bedja Horn qvarstanna vid
sin befattning.
Borgareståndet beslöt, men med öfvervigt af
blott en enda röst, att bifalla Horns afskedsansökan.
Detta kunde dock genomdrifvas endast genom stora
ansträngningar af borgmästrarna Aulævill och Stolz
m. fl.
Bondeståndet återstod. Men innan saken blef
derstädes afgjord, hade förhållandena tagit en ny
vändning. Tanken på Horns möjliga entledigande
väckte mångenstädes oro. Gustaf Bonde och
hof-kansleren v. Kochen tillkännagåfvo, att äfven de
ämnade i sådant fall taga afsked. Konungen blef
mer och mer vunnen för Horn; serdeles genom
hes-siska presidenten v. Stein, hvilken slutligen mäklade
dem emellan en fullkomlig försoning. Det var ock
vid denna tid, som man fick kunskap om den
hemliga underhandling, Frankrike fört med Ryssland,
hvilken upptäkt hufvudsakligen bidrog att vända
allmänna tänkesättet från Gyllenborg och tillbaka till
Horn, såsom redan berättadt är 1). Denne återtog
nu sin afskedsansökan; pä begäran af konung och
foslerlands-vänner, sade vännerna; af fruklan all
blifva också genom bönderna ulröstad, sade ovännerna.
Slutet blef, att alla fyra ståndens talemän uppvaktade
konungen med en formlig tacksägelse för hans åtgerd
att öfvertala grefve Horn stanna qvar vid ledningen
af Sverges utrikes angelägenheter 2).
’) aa. 229.
’) Det hufvudsakligaste af berättelsen om detta uppträde är
bemtadt ur den i Kgl. Bibi. i Stockholm befintliga
handskriften: Sagobrott om 173-1 års riksdag, hvilken anses
vara författad af Arckenholtz. Han var en anhängare
af Horn, ocb än mer en fiende till Gyllenborg, och torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
