Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJEEDE KAPITLET.
OM PARTIERNA OCH PARTI-NAMNEN HATTAR OCH
MÖSSOR.
I de flesta tider och länder återfinner man mer
eller mindre tydligt framstående två olika grundsatser
för ledningen af staternas öden. Den ena, fredlig,
afhåller sig så mycket möjligt från krig och från
inblandning i andra länders angelägenheter, och sätter
regeringens pligt och ära i främjandet af
undersåtarnes sedlighet, upplysning och välstånd. Den andra,
krigisk, sätter sin ära förnämligast i segrar,
eröTrin-gar samt stort inflytande på andra staters öden. Vårt.
fäderneslands historia visar flere statsmän af båda
slagen; af det förra Gustaf Wasa, Karl den elfte, .
Axel Oxenstierna, Gustaf Bonde, Johan Gyllenstierna
och Arvid Bernhard Horn; — af det sednare Erik
den fjortonde, Johan den tredje, Karlarne den nionde,
tionde och tolfte, Gustafverna den andra, tredje och
fjerde samt Magnus Gabriel De la Gardie och Karl
Gyllenborg. Karl den nionde, Gustaf den andre Adolf
och Axel Oxenstierna omfattade i viss mån båda
verksamhets-kretsarna.
Striden mellan dessa grundsatser utgör ett
framstående drag i frihetstidens historia. Så länge
tröttheten efter det långvariga kriget räckte, hade
fredspartiet en bestämd öfvervigt. Under tvisterna om
följaktligen hafva sett saken med partiska ögon. Han
var dock en person af anseende, både som menniska och
som häfde-forskare; — och dessutom! vi hafva icke haft
någon annan berättelse att följa. En närmare granskning
af de vidlyftiga slånds-protokollen torde dock, när någon
får lid och lust dertill, medföra åtskilliga och kanske ej
ovigtiga rättelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
