- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
56

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mer från honom och till Gyllenhorg, hvilken dels af
själsfrändskap, dels af beräkning ingick i deras
planer samt med dem vexlade gifvet och mottaget
understöd. Så bildades i sällsynt förening en
brinnande lust till både krigs- och närings-företag; en
företeelse, som utmärkte den tidens gyllenborgska
parti *).

Från året 1734 och nämnde partiomkastning
började således att med bestämda drag och syftemål
framstå ofvannämnde tvänne olika grundsatser; den
för-sigligare, som talade för fred och naturliga näringar,
och den modigare, som talade för krig och för
storartade handels- och fabriks-företag;, och det dröjde
icke länge, innan båda frngo sina partinamn, de förra
Mössor, de sednare Hattar.

Orsaken till benämningarna uppgifves olika.
Somliga säga, att Karl den elfte, andra, att Fredrik kallat
några sina partivänner nattmössor ; emedan dessa vid
bedrifvandet af regeringens angelägenheter visat
någon försumlighet. En annan sägen är, att Fredrik,
harmsen öfver sitt ringa inflytande, har en gång ryckt
nattmössan från hufvudet och slagit den i bordet,
sägande: konungen i Sverge har ej mer magt än
denna mössa. Se här en tredje förklaring!
Krigspartiets förespråkerska, grefvinnan De la Gardie,
tvistade en gång med ett par för freden talande herrar
och förifrade sig derunder ända derhän, att hon
slutligen utbrast: i ären några rigtiga nattmössor ! hvarvid
en ung krigslysten officer jubilerande tillade: men vi
äro hallar. Infallet vann beröm och eftersägare, och
namnen likaså; emedan de angåfvo partiernas syften,
visserligen ensidigt, dock på ett sätt, som talade till
inbillningskraften.S Krigspartiet iakttog gerna ett så
gynnande tillfälle att på sina motståndare få kasta
det spe, det åtlöje, som en gycklande sinnesstämning
kunde fästa vid nattmössan, hvilken påminte om ål-

’) SS. 193.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free