Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För öfrigt må erinras om, att dessa partier
hade ock en annan sida, som redan tillförene är
antydd; nämligen, att gyllenborgska ligan redan från
början hyst en jemnförelsevis större benägenhet för
holsteinska huset och således äfven för de med det
samma förbundna monarkiska åsigterna, hvilket anlag
äfven sedermera vid flere tillfällen visade sig, så väl
genom Gyllenborgs smicker för Fredrik åren 1729—
1734, som genom hattpartiets uppförande åren 1743
—1748 och än mer år 1772, när det hjelpte Gustaf
den tredje att, medelst afskaflande af frihetstidens
statsskick, betydligen utvidga konungamagten. Likaså
är anmärkt, att hornska partiet, de sedermera så
kallade Mössorna, voro de, som egentligen både först
införde och sedermera allt framgent sökte
upprätthålla det med republikansk frihet beslägtade
statsskicket.
FEMTE KAPITLET.
STRIDEN MELLAN HORNS OCH GYLLENBORGS
PARTIER ÂREN 1725 — 1737.
Sällan har vårt fädernesland varit skådeplats för
så häftiga och envisa partislitningar, som under
nyssnämnde och påföljande år.
Vi känna drifljedrarna, syftemålen; hos
mössorna att bibehålla freden åt fäderneslandet och
styrelsens ledning åt sig sjelfva; hos hattarna att genom
krig mot Ryssland vinna åt sig sjelfva högsta magten
och åt fäderneslandet gamla landskap och ny krigsära.
Flere samtidingar påstodo väl, att Gvllenborg drefs
endast och allenast af personlig äregirighet, och att
han ganska väl insåg vådan af ett krig mot Ryssland,
och icke på allvar önskade, att något dylikt skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
