Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvinga regeringen till ny förbindelse med nämnde land.
Om de mer eller mindre krigiska föreskrifter, som i
dessa uppsats?r, detta testamente, borde inryckas,
föreföllo således envisa tvister och många
jemnk-% ningar af ordalagen. Utskottet sväfvade mellan olika
åsigter. Man ville gerna tvinga regeringen till
förbund med Frankrike och till krig mot Ryssland. Men
å andra sidan hejdades man af det starka ogillande,
som dervid mötte inom såväl utskottet som
ständerna, hvarjemnte man bäfvade tillbaka för det framtida
möjligtvis tunga ansvaret. Följden blef begagnandet
af tvetydiga hvarandra nästan motsägande ordalag,
hvilka uttryckte stundom ovilja mot Ryssland och
benägenhet lör Frankrike och för krig, och stundom
deremot benägenhet för en åtminstone tills-vidare
fred; lemnande dock slutligen åt regeringen att
vidtaga de åtgerder, blifvande omständigheter kunde
föranleda. Dessa stats-testamentariska uppsatser hafva
blifvit på olika sätt tolkade och med mycken ifver
omtvistade samt slutligen begagnade som svepskäl för
statshvälfningen 1739. Vi vilja derföre till läsarens
kännedom inrycka det väsendtligare af innehållet.
Den 18 November 1734 föreskref utskottet, att
Frankrikes vänskap, Russlands förnedring och konung
Slanislai fördel skulle utgöra ögnamärkel för Sverges
politik; och tillika, att man mot beviljade
undcrhalls-penningar borde utfästa sig all icke ingå förbund med
några mot Frankrike vidrigt sinnade magier.
Konungen och rådet föreställde, huru nesligt det vore, att
sålunda binda Sverges händer och göra det beroende
af en annan stat. Utskottet ville dock i början icke
lyssna till sådana insagor. Men det ihärdiga
motstånd, konungen, rådet och kanslikollegium med
understöd af bondeståndet gjorde, tvingade snart
utskottet till andra och mindre djerfva föreskrifter,
hvilka uttalades i åtskilliga dess sednare uppsatser,
och i synnerhet i dess betänkande af d. 4 December
samma år. Dessa skrifvelser tillstyrkte, angående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
