- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
83

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

re, den han aldrig mer ville i sin tjensl använda J),
o. s. v. Till följe af vanlig slapphet stannade dock
oviljan vid blotta orden, och utan att några vigtiga
följder deraf spordes.

YTTERLIGARE FÖRSÖK ATT MOT HORN OCH HANS FREDLIGA
STATSKONST UPPRETA ALLMÄNNA TÄNKESÄTTET.

Samtidigt med dessa stämplingar kring konungens
person, fortsatte Hattarna sina bemödanden hos
allmänheten, nämligen att mot Horn uppväcka en
förbittring så häftig, att den skulle vid nästa riksdag
(1738) mägta genomdrifva, hvad man 1734 fåfängt
försökt; nämligen att tvinga honom och hans fredliga
vänner att vika undan för Gyllenborg och för dennes
krigiska anhängare. Under åren 1735—1737 höll Casteja
med Gyllenborg, Höpken m. fl. hvarjehanda
öfver-läggningar om de för sådant ändamål verksammaste
medlen. Dock, skref han, behöfcer jag icke sjelf
mycket framträda, emedan Horns svenska ovänner
sjelf-mant och ifrigt arbeta mig i händerna 2). Dessa
herrar meddelade honom underrättelse om allt, som
företogs, och inhemtade hans råd om allt, som borde
företagas. Dessutom hade han mutat en sekreterare
i kanslikollegium och det så i hemlighet, att denne
under tlere års tid gick fransmannen på allt sätt till
handa, utan att oss veterligen förhållandet blef upptäckt.

Ett medel, som hattpartiet ofta och med både
skicklighet och framgång använde, bestod i visor,
smyg- och stundom verkliga nidskrifter. Genom dessa
blefvo Horn och hans fredliga statskonst och i
synnerhet förbundet med Ryssland utmålade i så mörka
färger som möjligt. Man tadlade icke blott, hvad
med skäl kunde tadlas, utan ock det, som i sig sjelft
var berömvärdt; ty med uppsåt eller af partl-förblin-

’) Sax i sk a min br. d. 7 Maj 1737.

2) Franska min. br. d. VL Nov. 1735, samt hela hans
brefvexling 1756 och 1737.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:51 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/34/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free