- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
94

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i det hela välsinnade herrar varit hufvudsakligen ledda
af ärlig öfvertygelse och af den krigslystna
sinnesstämning, som då för tiden hänlörde en stor del af
deras landsmän. Naturligtvis efterföljdes de af många
lycksökare, hvilka i dessa och andra tilldragelser
trodde sig upptäcka säkra förebud till Gyllenborgs
snara seger. Visserligen funnos dessutom då
såsom alltid, många personer, hvilka i hjertat
önskade fred, men dock instämde i ropen på krig och
på kraftiga åtgerder; detta för att i allmänhetens
ögon synas lika modiga, lika sjelfuppofTrande, som
de, hvilka gingo i spetsen för en sådan
sinnesstämning.

När på ofvannämnde sätt många äldre, kunniga
och sansade personer voro eller visade sig vara
hänförda af krigslystnad, kan man lätt ana tänkesättet
hos den yngre eller okunnigare massa, som leddes
mer af sväfvande känslor än af redig tankegång, mer
af lösa rykten än af säkra uppgifter. Ehuru man
hade hvarken rättvis anledning till krig mot Ryssland,
ej heller mycken utsigt till framgång deri, hördes
dock öfverallt högljudda rop efter ett sådant; rop,
som i synnerhet kommo från krigsbefälet, och allra
mest från dess yngre medlemmar. Dock yppade sig
härutinnan den skilnad, att landsortens officerare, som
hade boställen, hustrur och barn, voro mindre
krigslystna, än ungherrarna vid gardet ’). Som
beskrif-ningar öfver den märkvärdiga sinnesstämningen vilja
vi anföra några berättelser, som främmande sändebud
hafva till sina hof hemskickat. Vi göra ur desamma
tämligen vidlyftiga utdrag; emedan det är lärorikt
att se, till hvilken höjd af obetänksamhet och
för-ifring en betydlig del af allmänna tänkesättet stundom
kan upphetsas; likaså, hvad medel partiberäkningen
för sådant ändamål begagnar.

) Kgl. Bibi. Berättelse om riksdagen 1738—1739 af G.
Bonde. Sid. 42, 43.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free