- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
140

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Porto-Nuovo-saken, med hvilken det förhöll sig på följande
sätt[1].

Det nyss inrättade svensk-ostindiska
handelskompaniet hade på kusten Coromandel anlaggt ett
faktori, benämndt Porto-Nuovo, och börjat derstädes
drifva köpenskap. Företaget väckte oro och
afundsjuka hos Frankrike och England, hvilka af handeln
i nämnde trakter skördade betydliga fördelar. Dessa
staters ostindiska kompanier samsatte sig derföre år
1733 och öfverföllo samt borttogo nämnde faktori och
der befintliga varulager. Svenska regeringen anförde
klagomål. Den engelska svarade, att saken vore en
tvist, icke mellan båda staterna, utan mellan deras
enskilda handelskompanier; och anmärkte tillika, att
det gjorda anfallet rättfärdigades af gällande lag,
enligt hvilken det för hvarje engelsman vore förbjudet
att inlåta sig i dylika utländska handelsföretag; men
att svensk-ostindiska kompaniets delegare till största
delen bestodo af infödda engelsmän, hvilket sågs deraf,
att bland de borttagna varorna, värderade till 180,000
R:dr, egdes blott en mindre del, uppskattad till 12,000
af svenskar, det öfriga af utländningar. Verkliga
orsaken till anfallet låg dock utan tvifvel i Frankrikes
och Englands beslut att redan vid första försöket
afskräcka hvarje ny medtäflare på den ostindiska
handelsbanan. I öfrigt var England hädanefter,
likasom förut angeläget om Sverges upprätthållande och
erböd sig att återgälda den förlust, egentliga svenskar
hade vid tillfället lidit[2]. Härmed tyckes regeringen
i Stockholm hafva gifvit sig tillfreds, öfvertygad,
antingen om sanningen af skälen, eller om
oåtkomligheten af bättre skadestånd, eller om oumbärligheten
af Englands vänskap. Hos svenska folket hade dock


[1] Jfr. 33. 207.
[2] År 1740 lär ock tvisten blifvit bilaggd genom 12 000
pund sterling, som det engelska ostindiska kompaniet
betalade till det svenska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:51 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/34/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free