- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
147

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utnämningen ville Creutz försvara medelst den
anmärkningen, alt rådet borde icke regera utan rada,
ett ordalag, som i gällande regeringsform förefanns,
men hvilket, uttaladt af Creutz, Hattarna nu sökte
tolka som åsyftande konungamagtens utvidgning. Vid
något annat tillfälle under samma tvist hade. rådet
sagt, det berörde titlel-ulnämning vore stridande mot
lag och regeringsform, de två sista orden af
förhastande begagnade i stället för karaktersförordningen.
Ehuru nu miss-sägningen var tydlig och blef af rådet
sjelf erkänd och rättad, höll sig dock utskottet fast
vid nämnde ordalag och påstod och utspridde, att
rådsherrarna begått den grofva förseelsen att bifalla
en åtgerd, som de sjelfva visste vara stridande
mot lag och regeringsform. Anckarcrona, som på
sätt och vis föranledt oenigheten, ville för dess
biläggande, afstå från sin erhållna tittel, men
förgäf-ves; ty det var någonting helt annat, som Hattarna
åsyftade.

Emellertid skulle ständerna yttra sig, huruvida
berörde mål borde upptagas eller ej. .Många
riddar-husets anseddare medlemmar förklarade saken vara
ett lappri, som icke förtjenade ytterligare
handläggning. Denna åsigt försvarades af Didron, af Lillie-

o O "

stierna och af den mer och mer som Mössornas
sakförare framträdande, öfverste-löjtnanten, Alexander
Matthias Ungern v. Sternberg. För motsidan talade
Coyet, Otto De Geer, Palmstierna, Rosen, Tessin m. II.
T\isten blef långvarig, bullret häftigt, oordningen stor.
Hattpartiets ynglingar sökte afbryta sina motståndare,
och en gardes-fänrik hotade kasta dem genom
fönstret; men Lilliestierna ropade oförskräckt: jag låter
ingen bero/va mig den rättighet, som Gud och Sverges
lag gifvit; nämligen att öppet uttala min öfvertygelse.
Slutligen segrade dock Hattarna, och målet skulle
upptagas och handläggas, enligt livad man först
ämnade, inför en serskild kommissjon, de tidernas
vanliga sätt för anställande af partiförföljelser. I när-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free