- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
182

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ta let, skälen och de anklagade; rådsherrarnas
kända redbarhet och välmening, gjorde på utskottets
medlemmar ett intryck, så djupt, att, i fall
omröstning blifvit omedelbart efter samtalets slut anställd,
bade domen troligtvis utfallit frikännande ’). Hattarnas
ledare uppsköto fördenskull målet i trenne dagar för
att under tiden bearbeta sinnena, stödja de vacklande
och stålsätta de bevekta. Sedan detta blifvit
undan-gjordt, begärde utskottet återigen samtal med de
anklagade och sporde dervid bland annat, huruvida
dessa hade något att till sitt försvar ytterligare
anföra; till hvilken fråga Tessin fogade den hotelsen,
att utskottet skulle inför ständerna tillkännagifva,
huru bemälde herrar genom envist försvarande af
begångna fe! vore rätta orsaken till den kostsamma
och besvärliga riksdagens förlängande. Dubbelsnaran
var med skicklighet utlaggd. Om rådsherrarna
in-läte sig i svaromål, kunde man påstå, att deras
envishet förorsakade riksdagens utdrägt. Om de icke
svarade, kunde man påstå, att de icke hade
någonting att svara, ilådsherrarna voro ock i början
tveksamma. Några ville aflåta ytterligare förklaring,
andra ansågo det obehöfligi; tv tillräckligt talande
försvarsskrifter vore redan llere gånger afgifna; — äfven
ändamålslöst ; ty man såg tydligt, huru Hemliga
Utskottets flertal ämnade rätta sig, icke efter skäl,
utan efter parti-beräkningar. Sistnämnde åsigt fick
öfverhand, och rådsherrarna gåfvo tillkänna, att de
ej ville med ytterligare skriftvexling upplaga
ständernas dyrbara tid, utan åberopade blott sina redan förut
afgifna försvarsskrifter.

Nu alltså, eller d. 20 Febr. skulle utskottet fatta
sitt afgörande beslut. Till ledning för detsamma
uppträdde Lagercrantz med ett skriftligt anförande,
hvilket påminte om, huru blödiga sinnen icke borde lata
irra sig, och hvilket tillika påstod, att rådsherrarna

’) Danska min. br. d. 20 Febr. 1759.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:51 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/34/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free