- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
197

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sten. Han uppläste nu ett långt betänkande, som
var rigtadt mot den skrift, hans svåger Hammarberg
under öfverläggningen den 3 Mars föredragit. Det
nu af Lagercrantz afgifna betänkandet innehöll mot
rådsherrarna vida svårare anklagelser än dem,
utskottet framkastat, och tillika llere uppgifter och
tydningar, hvilka en närmare granskning finner dels
trugade, dels vrängda, dels helt och hållet osanna.
Gunstige herrar! sade han. Vore icke min tysthetsed, så
skulle jag kunna visa eder så väl beskaffenheten af de
anklagades fel, såsom ock de svåra påföljder och den
obotliga skada, samma fel vårt fädernesland redan
ådragit och hädanefter ådraga lär. Han påstod
vidare, alt flertalet inom rådet hade under åren 1735—
1738 samsatt sig om en mot rikets bästa slugt
an-laggd och hopfogad plan ; — att dessa herrar blifvit
inom Hemliga Utskottet hörda och öfver bevisade, ehuru
de nu i bref till stånden ville göra sig oskyldiga; —
alt utskottet haft till sanningens framletande all möda
ospard. Ja, utbrast han, Gud, som hjertan ransakar,
vet bäst, att vi dessa herrars personer icke hatat, utan
älskat, och all vi med största bedröfvelse, ja med tårar,
måst befatta oss nied en sak, frän den vi hjertligen
önskat vara befriade. Han påstod tillika, att
utskottet tillgripit den mildaste utvägen, och att dessutom
ständerna icke egde rättighet i närvarande mål ändra
utskottets beslut. Ordvexlingen häröfver blef mycket
häftig. Mössorna fordrade alltjemnt, och enligt
prin-cipalatets grundsats, att stånden icke borde ställas
under förmynderskap af sina ombud, medlemmarna
i Hemliga Utskottet; och alt stånden således egde
rätlighel alt, om de ville. upphäfva utskottets
af-sältnings-besiut, och att omröstnings-propositionen
borde i enlighet härmed uppstäilas. Men till
sistnämnde yrkande vägrade Tessin på grund af de
vanliga redan uppräknade skälen, och tillade, att
detla Mössornas förslag vore för rådsherrarna
vådligt; emedan, om del bifölles, torde stånden skärpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free