Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satt tropp. Vi hafva redan lärt känna dess
förnämsta medlemmar. Sverges styrelse, lemnad i sådana
händer, kunde ej blifva lycklig och blef det ej heller.
Följderna stannade icke inom den närmaste
be-dröfliga framtiden af åren 1739—1743. De till
välde komna partiledarne sökte naturligtvis att till
kamrater och efterträdare framdraga med sig liksinnade
personer, hvilka efter de förras bortgång mer eller
mindre följde samma åsigter och begagnade samma
medel. Också har Sverges regering under tiden af
Hattarnas välde, åtminstone intill 1751, bibehållit mycket
af partiets anda och handlingssätt; ingendera till lycka,
hvarken för svenska staten eller för svenska friheten.
Ej heller för svenska folket. Det medel,
gvllen-borgska partiet under en lång tid af år esomoftast
använde för att vinna och bibehålla magten, — detta
medel var, att med ärans och fosterlandskärlekens
ord på läpparna, uppegga flere mensklighetens oädlare
lidelser; å ena sidan egenkärlek, öfvermod och
na-tional-skryt ; å den andra hat samt lystnad efter hämnd
och eröfringar; å den tredje fikandet efter mutor och
efter obilliga monopolier och deraf brådhastigt växande
näringsvinst; och å den fjerde förakt för den stilla men
till säker förkofran ledande verksamheten. Att under
en längre följd af år svenska folkets tänkesätt blifvit
i sådan rigtning bearbetadt, och att man under hela
tiden hade lör sina ögon en regering, som följde
sådana grundsatser och använde sådana medel; — detta
kunde omöjligen verka välgörande på folklynnet.
Vi hafva här, likasom mångenstädes, nedskrifvit
svåra beskyllningar mot hattpartiet ’). Vi äro dock
’) I not. 1 sid. 213 äro anförda de källor, de samtidiga skrifter,
på hvilka. utom tryckta uppsatser, vår teckning är grundad.
Nämnas bör dock, att inom fäderneslandet finnas tvänne,
om ej flere, handskrift-samlingar, nämligen den
gyllenborgska, förut förvarad på Olivehäll, och den fersenska,
förvarad på Ljun^, hvilka troligtvis innehålla handlingar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
