Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så skamlig vana kunnat inrota sig; misstroendet
mot ett regeringssätt, under hvilket oärlighet, 1
yck-sökeri och obetänksamhet kunde så fräckt uppträda
och vinna en så afgörande seger, som den ai’ åren
1738 och 1739. Mången redlig man vände sig med
afsky från ett så motbjudande skådespel och begynte
längta efter den nya frihetens utbytande mot den
gamla konungamagten. Ej få voro de, som år 1719
med fast öfvertygelse trodde och hoppades på folkets
förmåga att sjelft leda sin styrelse och sina öden;
men som nu började lörtvifla om åsigtens sanning,
eller åtminstone om dess härvarande tillämplighet.
Svenskarna, skref Lynar, tyckas skapade mindre
för alt styra sig sjelfva än för att lyda en sansad,
monarkisk regering. En sådan skall och efter all
anledning tillväg abringas, så snart Sverge får en
modig, klok och af tropparna älskad konung.
Enväldets missbruk har infört folkväldet. Folkväldets
missbruk skall återinföra enväldet.
Annu var likväl för en dylik statshvälfning
hvarken den rätta mannen kommen,” ej heller det
allmänna tänkesättet mognadt. Enväldets tvång och
reduktions-orättvisor samt olagligheterna och
riks-olyckorna af Karl den tolftes regering, dessa
omständigheter, för mängden undangömda och af
mängden glömda, stodo ännu tydliga och afskräckande för
alla äldre och kunnigare personers ögon, och
uppmanade dem att med tålamod bära det fria
statsskickets olägenheter; i synnerhet som dessa sednare
icke hunnit tillräcklig utveckling för att kraftigare
inverka på sinnena. Hattpartiets ledare rättade sig
derefter. Åren 1731—1734 och äfven 1744—1747
hade konungamagtens utvidgande varit deras lösen.
Sedermera och i synnerhet efter 1749 vilie de ej
på länge höra talas derom; troligtvis äfven derföre, att
de sjelfva mer och mer lingo i sina händer
ledningen af den andra statsmagtens, nämligen
ständernas, beslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
