- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
227

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hat mot systersonen, hertig Karl Fredrik; en skugga,
som ej kan utplånas, ej urskuldas, ehuru till uppkomst
och utbildning förklaras. Läsaren har redan tilllörene
inhemtat denna förklaring ’). Drottningen behöll sin
förbittrade sinnesstämning oförändrad hela lifvet igenom.
Ännu så sent som 1735 och 1736 förklarade hon
flere gånger och skriftligen, att hon ej ville se-något
holsteinskt sändebud, ej erhålla någon holsteinsk
efterträdare, ej veta af någon holsteinsk förbindelse; ty,
skref hon. ännu har inom värt konungahus icke
funnits någon skamfläck. Holsteinska hofvet blef mycket
uppbragt, och Bassewitz hotade låla trycka några
hennes bref. — Ja, gerna! svarade hon, enligt vanan
ingalunda rädd för att visa sina tänkesätt.
Tryckningen uteblef; men år 1739 förklarade drottningen
omigen, att hon ingalunda ville åt Karl Fredrik eller
ål hans ätt lemna någon utsigt till svenska tronen.
Vid samma tid atled bemälte hertig. Man såg
tydligen, huru dödsfallet gjorde på Ulrika Eleonora ett
djupt intryck; men hon vidhöll dock sitt beslut, och
ville icke ens vid ett sådant tillfälle lemna företräde
åt det i Stockholm varande holsteinska sändebudet.
Detta motbjudande drag i hennes uppförande retade
många sinnen. Slutligen vande man sig dock vid
förhållandet och betraktade det som ett slägtfel, en
naturnödvändighet, hvilken hon ej mägtade motstå.
De goda egenskaperna, och ej minst öfverseendet
med makens fel, förvärfvade henne allas deltagande
och mångas hjertan. Hon är ock bland de få
Sve-denborgs samtida, hvilka i dennes andesyner blifva
med beröm omtalade. Han förklarade, att hon sökt
Gud och del sanna och derföre kommit i åtnjutande
af saligheten.

Hennes oförsonlighet mot systersonen hertig
Karl Fredrik är ett tällande sidostycke till Karl den
tolftes oförsonlighet mot syskonebarnet konung Au-

’) 33. 53. 38. 157. 80. 1—4. 31. 88 — 195.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free