- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
233

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TOLFTE KAPITLET.

ARVID HORNS SISTA ÂR, DÖD OCH MINNE.

Sedan på sätt, omtaladt är, Arvid Horn
bekommit afsked från riksråds- och
kanslipresidents-sysslor-na, flyttade han till Ekebyhohn och tillbragte der sina
återstående dagar i stillhet; men icke i fred,
åtminstone icke med glädje. Fordna vänner inom
mösspartiet höllo sig med fortfarande köld tillbaka. Mågen,
Axel Löwen, han, som lockade till det förhastade
af-skedet, öfvergick redan 1739 till motståndarnes, till
Hattarnas läger, och blef der för både den ena och
andra tjensten belönad med värdigheten af riksråd.
Gemålen, den älskade och vördnadsvärda Margareta
Gyllenstierna, afled år 1740. Freden, den för Sverge
behötliga och af Horn sjelf upprätthållna freden, blef
bruten sommaren 1741, då nämligen gyllenborgska
styrelsen började mot Ryssland ett krig, hvars vådor
Horn tydligen både föresett och förutsagt. Hösten
samma år fick han mottaga den ena bedrölliga
underrättelsen efter den andra om fortgången af samma
krig; underrättelser, hvilka visserligen kunde smickra
spåmannens sjellkärlek, men tillika måste såra
foster-lands-vännens hjerta. Samma höst dog ock Ulrika
Eleonora, med hvilken han under trettio års tid varit i
nästan oalbititen beröring; ofta nog som motståndare,
men slutligen som en vän, hvilken under den sista
tiden omfattades med ständigt växande tillgilvenhet
och förtroende.

År 1742 den G April fyllde Horn sitt 78:de år.
Några dagar derefter, eller den 17 samma månad
kände han förebuden till ett snart inträffande slaganfall.
Han tillkallade då husfolket och tog af dem ett hjertligt
aisked, samt skickade bud efter den frånvarande sonen.
Emellertid satt han ännu uppe och var gladare till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free