Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der i gathörnen, och man hörde dem med bittra ord
utfara mot Ryssland, mot konung Fredrik och mot
Mössorna. Man ropade efter hämnd, krig och blod;
och qvinnorna ej minst. Om, hördes några bland dem
säga, om våra män, bröder och söner icke låga ut
för alt hämnas den oskyldige Malkolm Sinclairs blod.
så skola vi, qvinnorna, göra det. Förbittringen
alstrade känslor och ord af den varmaste
fosterlandskärlek, den gränslösaste sjelfuppoflring; ofta dock med
stark anstrykning af forblindelse, skryt och öfvermod.
I ett sällskap hos grefvinnan de la Gardie föll
samtalet, såsom i de dagar vanligt var, på Sinclairs
ohyggliga mord och på Rysslands delaktighet dernti.
Budden-brocks friherrinna, som satt vid ett bland spelborden,
åhörde och uppeggade anmärkningarna, och lade
slutligen ifrån sig korten samt hopknäppte händerna och
sade: »må Gud förlåta mig! men jag skulle vilja t
10 års tid utslå helvetets qval, om vi blott kunde få
krig mot ryssarne och tillfälle att hämnas på delta
förbannade folk». I hänryckning öfver sådana ord.
fattade en ung officer hennes hand, kysste den och
utropade: »ack! min friherrinna! jag för min del
skulle gerna för samma ändamål, underkasta mig
samma qval i hela 20 års tid. Den närvarande Karl
Bonde, son af riksrådet Gustaf, anmärkte: »men, min
friherrinna! om vi nu förklara krig mot Ryssland,
och blifva derunder slagna och förstörda, och ni tillika
måste undergå de tioåriga helvetesqvalen; månne ej i
så fall eder önskan varit olycklig, både för eder och
och för oss?» Härvid rodnade den modiga qvinnan,
men svarade straxt: »välan, herr grefve! i sådant
fall skulle dock hela verlden prisa vårt mod och vi
skulle hafva befriat oss från den nesa, med hvilken
vi hittills krupit /ör det sämsta bland alla folk».
Härvid utbröto grefvinnan de la Gardie och hela
sällskapet i bravorop och handklappningar, och grefve
Bonde drog sig tillbaka, slagen och nära nog
ut-hvisslad. — Se här ett annat uppträde af samma art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
