Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
burg varande sändebud att iakttaga samma tystnad.
Något hvar begrep orsaken. Man ville ej framkalla
någon förklaring, någon ursäkt; utan ämnade hafva
saken i förvar, färsk, frisk och outsliten, för att i
sådan egenskap kunna med så mycket större verkan
framdragas och användas som skäl till den
krigsförklaring, man hoppades kunna med det första utfärda.
FJERDE KAPITLET.
TROPPSÄNDNINGAR TILL FINNLAND 1739.
Det af Hattarna år 1738 styrda Hemliga
Utskottet beslöt, som nämndt är, att tiil Finnland afskicka
två i Sverge befintliga värfvade regementer. Några
andra bevekelsegrunder till åtgerden kunde motpartiet,
kunde allmänheten ej uppleta, än beräkningen att skaffa
högre sold åt några officerare, och begäret att visa
tänderna mot Ryssland. I början hette det, att
öf-verskeppningen skulle ske samma år; men efter
närmare besinnande uppsköts den till 1739; kanske
der-fore, att Horns fredliga åsigter ännu hade öfverhand
inom rådet. Men sedan gyllenborgska partiet lyckats
tillrycka sig makten, blelvo de två regementerna, tillhopa
omkring 1600 man, i Juni ! 739 verkligen afskickade.
Ryssland frågade efter orsaken. Gyllenborg svarade,
att folkel skulle deltaga i finska fästnings-byggnader,
och all svenska regeringen icke hyste mot Ryssland
annat än fredliga afsigterT). Det var dock just på
samma tid, som Gyllenborg genom Sinclair
underhandlade med Turkiet om ett mot Ryssland
gemensamt anfallsförbund.
Många trodde likväl ännu på möjligheten, på
sannolikheten af en försoning, och på en Gyllenborgs
®) Jemför sidd. 14, 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
